Integritetens riddare på vit häst

Thomas Bodström förklarar i dag på DN Debatt varför svenska folket, de som inte är kriminella, egentligen är för datalagringsdirektivet:

Andra människor, vars uppgifter om kontakter ska sparas även i fortsättningen, kan nog acceptera det om det är avgörande för att klara upp grova brott.

Bodström kanske menar att fenomen som Piratpartiet är så pass övergående flugor att man inte behöver ta notis av dem.

F.d. justitieministern, vars skötebarn är EU:s datalagringsdirektiv, kanske menar att svenska folkets upprördhet för att deras tankar och handhavanden i detalj ska registreras av både näringsliv och FRA - var en dagslända?

Nätverket Svart Måndag som arrangerade några av de största demonstrationerna för rätten till integritet i mannaminne skulle nog protestera.

Kalla det passerande flugor eller bortflugna dagsländor: engagemanget för rätten till att inte registreras och övervakas som icke-kriminella medborgare försvinner inte - inte så länge staten stiftar som utgår från att man är skyldig till motsatsen bevisats. Rättstryggheten behöver fler riddare på vita hästar än någonsin.

Peter Sunde, en frispråkig försvarare av fildelning och integritet, befann sig för några dagar sedan i Brasilien och övertygade president Lula att motverka lagar som vill strypa fildelningsmöjligheterna. Idealism i sitt esse.

Underhållande nog kommer nu Thomas Bodström ut med en ny bok vid namn Idealisten. "I riksdagen kan vad som helst hända" inleder Bodström sin stela framställan av boken vid riksdagens talarstol.

Förhoppningsvis sker civilkurage och ett nej till datalagringsdirektivet. Låt EU-kommissionen stämma oss, då kan Sverige hänvisa till rätten till privatliv i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Bring it on!