onsdag, april 15, 2009

En kärleksdeklaration till EU

Det började med Fokus/Synovates opinionsundersökning som visade att bara en tredjedel av väljarna vet att det är val till Europaparlamentet den 7 juni. Kort därpå publicerade Sveriges radio/Sifo än mer nedslående siffror; 64 procent av svenskarna är helt eller delvis ointresserade av valet till Europaparlamentet och 48 procent säger sig ha för avsikt att rösta i valet (samma siffror som förra valet 2004 då slutligen 37,9 procent röstade).

Ridå ner, demokrati.

Jag har själv funderat en hel del tid att fundera på problematiken för Sverige som befinner sig i EU:s bottenliga vad gäller valdeltagande till Europaparlamentsvalen. De enda som är värre än oss är östeuropeiska medlemsländer.

Kan det bero på politikerna?
Partiapparaterna som verkar använda Sveriges platser i Europaparlamentet som avlastningsort för uttjänta trotjänare, kanske verkar avtändande för väljarna?

Eller media?
Den nästintill ickebefintliga rapporteringen av Sveriges och svenska europaparlamentarikers handhavanden i Bryssel kanske spelar roll?

Kan det bero på väljarna (oj, får man säga så?)?
Väljarnas kritik mot EU som gigantisk byråkratisk maktapparat har visat sig i de två folkomröstningar vi har fått ta ställning till EU, det första EG-valet 1994 då 52,3 procent röstade ja och 46,8 procent röstade nej (83,3 procents valdeltagande), det andra var EMU-valet 2003 då 55,9 procent röstade nej och 42 procent röstade ja (82,6 procents valdeltagande).

Det kan ju lätt verka som att vi hellre är med att rösta om EU-politiska sakfrågor snarare än vilka som ska representerar oss i Europaparlamentet. Vi har ju faktiskt 19 ledamöter att rösta fram för att representera oss, av parlamentets officiellt totalt 735 ledamöter.

Det låter säkerligen sarkastiskt. Vilket det också är. För jag är inte politiker för att jag vill tjäna pengar, utan för att jag vill göra en skillnad. Och jag är övertygad om att en liten människa kan göra en stor skillnad i världen.

Var är det konstruktiva EU-engagemanget?
Jag saknar däremot det konstruktiva engagemanget för hur Sverige kan dra nytta av EU (och inte bara främst få jordbruksbidrag för medlemskapsavgiften). Vad tjänar vi på att vara med och hur kan vi bidra till en bättre värld genom att vara med? Det är det här som jag saknar i debatten.

Sluta EU-negga
Att prata om "EU-kritik" eller "EU-motstånd" är för mig så 1999. Det är dags att höja blicken över neggoträsket. Världen förändras och blir alltmer globaliserad. Likaså vi människor. Gränserna mellan människor, företag och länder sprängs allt mer för varje dag. Men inte för alla, och därför är det viktigt att man röstar fram solidaritetsröster den 7 juni in i Europaparlamentet.

Möjligheterna med EU-samarbetet är oändligt - om vi vill
Jag ser möjligheter med den världsdel och den värld vi lever i. Tillsammans kan vi berika och inspirera varandra att göra saker vi aldrig tidigare vore möjligt. Jag vet att vi tillsammans kan spränga gamla gränser och se till att Europaparlamentet inte längre blir en plats där ledamöternas medelåldern är 55 år och 70 procent är män.

Merkel och Sarkozy-populisterna som pajar för Turkiets medlemsskapsansökan
Vi behöver ett EU som välkomnar muslimska länder som Turkiet med öppna famnar om man uppfyllet Köpenhamnskriterna. Alla steg mot mänskliga rättigheter måste uppmuntras och inte kastas i sjön av EU:s makthavare för att man är rädd för att förlora stödet från främlingsfientliga missnöjesväljare som till exempel Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicholas Sarkozy gjort sig skyldiga till.

EU måste våga ta striden för mänskliga rättigheter
Jag vet att EU kan använda sina muskler för att kräva ökade inslag av demokrati och mänskliga rättigheter i regioner runt omkring oss. Men av rädsla för... ja, jag vet faktiskt inget vettigt argument, sitter EU tyst medan Vitryssland förtrycker den demokratiska oppositionens röster och istället för att kräva svar av Israel om varför de använde vit fosfor mot civilbefolkningen i kriget mot Gaza i början av året och därefter kraftigt fördöma Israels brott mot mänskligheten och stoppa all import av israeliska varor till EU - gör man ingenting.

EU är platsen för nya gröna jobb
EU står liksom resten av världen inför en ekonomisk lågkonjunktur utan dess like. Och vad gör våra makthavare då? Satsar på det som är dagens svar på den gamla förlegade industrin, nämligen ny grön miljöteknik som i sin tur kommer att skapa nya industrier med nya gröna jobb för alla de som idag förlorar sina jobb. Något som inte bara kan höja moralen hos de som förlorar jobbet och de som varslas utan också är det som ligger i tiden om vi vill leva hållbart för att inte skada vårt klimat och efterlämna en jord till våra barnbarn.

Integritet, jämställdet - det som också är jätteviktigt
Jag skulle kunna fortsätta hur EU måste vara ett forum som slår vakt om integriteten och öppenheten på Internet, och bekämpar könsnormer och patriarkalt förtryck överallt. Men det får bli ett senare inlägg.

Vems fel är alltihop?
Tillbaka till om vems fel det är att EU-intresset i Sverige verkar ligga på all time low. Jag tror inte det finns en förklaring. Jag tror att vi alla bär ett ansvar. Men ärligt talat, att EU-minister Cecilia Malmström är mer intresserad av att planera vippig makthavarmöten under Sveriges ordförandeskapstid som börjar vid halvårsskiftet, än att vara ute, nu, och aktivt kämpa för ett högre valdeltagande den 7 juni - är en skam för Sveriges regering som är satt att slå vakt om vår demokrati under denna mandatperiod.

~

Nu sätter valkampanjandet igång på riktigt. Jag har börjat bli riktigt uppbokad vissa veckor - men fortfarande finns det utrymme för debatter, skolbesök och annat roligt. Det är bara att höra av sig!

Och glöm inte titta på SVT:s Debatt imorgon. Jag ska, som det är sagt nu iallafall, vara med i morgondagens program för att debattera just detta - det låga valdeltagandet bland svenskarna och särskilt ungdomarna. Missa inte!

~

Jag, som var 14 år när EG-valet begav sig 1994, satt under otalet Nej till EG-kampanjs-möten och lyssnade en hel del gånger på Ronny Eriksson som var hela kampanjens husståuppare. Detta är en liten nostalgitripp för alla er som skrattade lika mycket som jag på den tiden:


Intressant.se

1 Comments:

Blogger Johan Ingerö said...

Alltså, det är ju inte regeringens jobb att fixa ett högt valdeltagande. Däremot är det regeringens jobb att sköta kontakterna med andra regeringar och de organisationer landet ingår i.

Sedan kan man absolut vara kritisk mot Malmström och hennes oreserverade EU-kramande. Men knappast från just den vinkeln.

19 april, 2009 16:19  

Skicka en kommentar

<< Home