Vem vågar gå mot strömmen?

Jag tänkte, hur hade jag röstat som riksdagsledamot i majoritet om min regeringen lagt förslaget om införandet av kabelspaning, dvs utökningen av Försvarets radioanstalts (FRA)nuvarande avlyssning som infördes när det snackades om ryssen som stod och knackade på dörren. Det är ju inte bara jag som verkar hänga med på att detta med kabelspaning från FRA är en dålig idé.

Hade jag riskerat min politiska karriär och regeringsmakten för alla andra? Svaret är inte helt lätt. Sakpolitik och maktpolitik går hand i hand. Det går inte att undgå detta. Det är några avvägningar jag hade gjort, nämligen följande

1. Går förslaget emot mina grundvalar som politiker i min vision om demokrati och jämställdhet? Om ja, ställ följande fråga:

2. Skulle jag kunna leva med mig själv, dvs. se mig själv i spegeln efteråt med vetskapen att jag bidragit till att skada de demokratiska grundvalarna för att jag till varje pris vill ha makt?

Osäkra riksdagsledamöter, låt er inspireras av denna utmärkta film från Fredrik Westerlund, Döda politiska karriärers sällskap.