Återremittering - den rosa elefanten i rummet

Det var imponerande att se båda riksdagsledamöterna Fredrick Federley och Annie Johansson argumentera och förklara sin ambivalenta inställning till lagförslaget om utökad avlyssning för FRA. Nu när allt pekar mot en återremittering av förslaget till regeringen är det med kraven från de rebelliska riksdagsledamöterna att stärka integritetsskyddet i förslaget.

Det är synd. För på vilket sätt kan man öka integritetsskyddet i ett förslag där alla riskerar att vara avlyssnad i allt man gör på internet?

Enligt en grundläggande rättsprincip krävs det att den som av staten utsätts för en integritetskränkande åtgärd ska kunna få reda på detta i efterhand och även ha en reell möjlighet till skadestånd för det fall åtgärden varit otillbörlig.

Men här snackar om vi om en sådan oöverskådligt stor mängd människor som kommer att avlyssnas och registreras i sin privata internetkommunikation att dessa förmodligen aldrig kommer att få reda på det och därmed blir sannolikheten ännu mindre att man får möjlighet att få skadestånd för orättvisa ingrepp mot privatlivet och integriteten.

Det finns ingen grund i detta förslag som kan rättvisas genom att "integritetsfrågarna lyfts upp", som Annie Johansson säger efter dagens debatt i försvar till FRA-lagen.

Det hela kan själva verket leda till att de folkliga massprotesterna som nu väckts mot förslaget om FRA:s utökade avlyssningsmöjligheter förleds att tro att allt är frid och fröjd om centern får igenom sin återremittering.

Det är som att placera en rosa elefant i rummet som alla uppmärksammar istället för att lyssna på folkets protester.