Kvinnofridslinjen en halvmesyr, tyvärr
Imorgon öppnar Kvinnofridslinjen. En nationell jourtelefon för kvinnor utsatta för våld och andra i dess närhet. 24 timmar om dygnet ska kvinnor kunna få stöd från professionella.
Denna nationella jourtelefon är den första till sitt slag eftersom staten aldrig tidigare direkt givit en myndighet uppgift med att stödja kvinnor utsatta för våld. Ett litet steg har tagits för kvinnor utsatta för mäns våld, och ett stort steg för svenska statens engagemang i kvinnofridsfrågor.
Jag är för allt aktivt stöd till våldsutsatta kvinnor, i princip. Men jag har några frågor kring denna jourtelefon som får mig att undra hur kvinnor på riktigt ska få stöd.
En kvinna som ringer till en jourtelefon kan ibland bara behöva prata med någon. Men som jourkvinna på andra sidan luren vill man kunna erbjuda direkta stödsamtal på tu man hand eller kanske till och med skyddat boende om det skulle krävas.
Den här nationella jourtelefonen kommer enbart att erbjuda hänvisningar till de övriga jourer som har dessa verksamheter.
Och alla kvinnor som ringer och inte pratar svenska ska Kvinnofridslinjen stödja genom att köpa in tolkningstjänster. Man kan undra om de har en aning om kvantiteten kvinnor som ringer och behöver få stöd på ett annat språk än svenska. Det är kan bli en dyr historia för staten.
I praktiken ser jag att istället för att staten ser till att kommunerna tar sitt ansvar enligt socialtjänstlagen 15 kap 11 §, att ge alla våldsutsatta kvinnor stöd, så skapar man en nationell jourtelefon som ska vidarebefodra kvinnan till kvinnojourer som redan idag inte har tillräckliga resurser eller till kommuner som inte satsar en krona på stöd till våldsutsatta kvinnor.
Regeringen påstår att de har skärpt socialtjänstlagen, men i praktiken har kommunerna fortfarande inget absolut ansvar för att se till att dessa kvinnor får stöd. Barn har enligt socialtjänstlagen denna absoluta rätten.
Regeringen borde faktiskt sluta dalta med kommunerna i denna fråga och på riktigt ändra socialtjänstlagen så att kommunerna är tvingade att ge dessa kvinnor stöd. Allt annat är bara kosmetika på ett strukturellt myndighetsproblem där man blundar för kvinnor i nöd.
Denna nationella jourtelefon är den första till sitt slag eftersom staten aldrig tidigare direkt givit en myndighet uppgift med att stödja kvinnor utsatta för våld. Ett litet steg har tagits för kvinnor utsatta för mäns våld, och ett stort steg för svenska statens engagemang i kvinnofridsfrågor.
Jag är för allt aktivt stöd till våldsutsatta kvinnor, i princip. Men jag har några frågor kring denna jourtelefon som får mig att undra hur kvinnor på riktigt ska få stöd.
En kvinna som ringer till en jourtelefon kan ibland bara behöva prata med någon. Men som jourkvinna på andra sidan luren vill man kunna erbjuda direkta stödsamtal på tu man hand eller kanske till och med skyddat boende om det skulle krävas.
Den här nationella jourtelefonen kommer enbart att erbjuda hänvisningar till de övriga jourer som har dessa verksamheter.
Och alla kvinnor som ringer och inte pratar svenska ska Kvinnofridslinjen stödja genom att köpa in tolkningstjänster. Man kan undra om de har en aning om kvantiteten kvinnor som ringer och behöver få stöd på ett annat språk än svenska. Det är kan bli en dyr historia för staten.
I praktiken ser jag att istället för att staten ser till att kommunerna tar sitt ansvar enligt socialtjänstlagen 15 kap 11 §, att ge alla våldsutsatta kvinnor stöd, så skapar man en nationell jourtelefon som ska vidarebefodra kvinnan till kvinnojourer som redan idag inte har tillräckliga resurser eller till kommuner som inte satsar en krona på stöd till våldsutsatta kvinnor.
Regeringen påstår att de har skärpt socialtjänstlagen, men i praktiken har kommunerna fortfarande inget absolut ansvar för att se till att dessa kvinnor får stöd. Barn har enligt socialtjänstlagen denna absoluta rätten.
Regeringen borde faktiskt sluta dalta med kommunerna i denna fråga och på riktigt ändra socialtjänstlagen så att kommunerna är tvingade att ge dessa kvinnor stöd. Allt annat är bara kosmetika på ett strukturellt myndighetsproblem där man blundar för kvinnor i nöd.
posted by Zaida at 23:00
2 Comments:
Du har så rätt, Zaida, så rätt....
Och Fredrik: När startar du din första mansjour för slagna män? Du har snackat länge nu, men blir det någon action? /Fatima
Skicka en kommentar
<< Home