Generalen är död

No puedo creer la cosa que veo
Por las calles de Santiago
Ya cayo! Ya cayo!
Adiós carnaval, adiós general
Se cagó! Se cagó!

Se va acabar
Esa costumbre de matar
Se va acabar
La dictadura militar

- Sol y Lluvia, Adiós carnaval, adiós general

Det är svårt att tro att det är sant, men ex-diktatorn för Chile Augusto Pinochet är död. Mannen som 1973 dirigerade kuppen mot den demokratiskt valde socialistiske presidenten Salvador Allende. Mannen som är den absurda anledningen till att jag skriver detta nu, som barn till en chilensk politisk flykting.

Rapporterna om hans insjukningar har hela tiden följt efter försöken att ställa honom till rätta för övergreppen mot de mänskliga rättigheterna. Men nu tog det alltså slut. Och jag är inte lättad. Jag är besviken och förbannad.

Generalen började sitt iscensättande av en aktiv nyliberal politik i Chile genom utrensningar av dissidenter. Tiotusentals chilenare aktiva i fackföreningar, politiska organisationer och partier förlorade sina liv genom att stenar fästes vid deras kroppar som slängdes från helikoptrar i Stilla havet utanför Chiles kust.

På en av de två stadion i huvudstaden Santiago hölls min pappa fången. Efter tortyren lyckades han fly. Han är bara en av många chilenare som flydde till Europa och slutligen till Sverige som mottog de politiska flyktingarna med öppen famn.

Idag är jag besviken för de chilenska folket skull som berövades demokratin och de mänskliga rättigheterna utan en rimlig chans till rättslig upprättelse. En domstol som fått pröva anklagelserna om tortyr, mord, korruption mot Pinochet hade varit en vinst för mänskligheten.

Men nu kommer vi aldrig att få den chansen. Generalen är död. Tyvärr dog inte övergreppen mot de mänskliga rättigheterna med honom. Däremot dog chansen att få rättvisa skipad med honom.