Vänstern samlar mossa
Är det något som får mig att somna så är det introverta vänstermänniskor som saknar all tillstymmelse till självkritik. På socialistiskt forum i helgen deltog jag i det hajpade seminariet om ett rödgrönt samarbete i valet 2010.
Det hela var en trevlig tillställning. Lite för trevlig. Så jag försökte piffa upp det med lite provokationer om vänsterns politiska slöhet och socialdemokratins brist på interndemokrati. Min (s)-kritik var det inga stora rabalder om. Det var mest Eric Sundström, chefredaktören för s-tidningen AiP, som stod upp för sitt parti och blånekade alla former av brister i organisationen.
Men så till vänsterpartiet. Jag förklarade för vänsterpartiets representant Aaron Etzler, chefredaktör för Flamman, att jag inte förstår hur vänstern kunde lägga sig platta för sossarna och dumpa kravet om flyktingamnesti och sedan stödja användningen av kärnkraften genom sina sedvanliga uppgörelser med (s) och (c) samt sedan till och med driva en sänkning av bensinskatten.
Etzler kontrade med att miljöpartiet minsann var de som svikit i frågan om flyktingamnesti. Han gav en förklaring om att han inte var jätteinsatt, men så har han fått det förklarat för sig av vänsterpartisterna.
Snark.
När ska vi hålla oss till fakta? När ska vänsterpartiet någonsin erkänna sin lamhet inför sossarna? När ska vänstern någonsin våga vara självkritiska mot sitt eget parti? Den dagen, den glädjen.
Dagen avslutades på Street, där socialistiskt forum arrat en fest för sina belackare. Jag tänkte inte så mycket på det och tänkte väl att jag är lika välkommen som vem som helst som betalar inträdet. Men icke. Den första vi stötte på genom dörren var själva Ali Esbati som frågade "va fan gör ni här?".
- Vadå får inte vi vara här? Var min spontana tanke och frågan som slank över mina läppar.
- Nja. Men du tillhör i alla fall den borgerliga vänstern. Mothugger Esbati.
- Ursäkta, vad sa du? Borgerlig vänster?
- Ja, ni gröna tillhör vänsterblocket, fast bara längst högerut. Så det är väl ok. Svarar Esbati.
Jag tappade liksom anderytmen när jag kom innan för dörren. Men återfann den snabbt när Eric Sundström började skämta om det sovjetiska kösystemet till baren.
Det jag funderar på är, när ska vänstern komma ut ur kokongen? När släpps skalet till förmån för öppna debatter med möjlighet till självkritik? När ska vi få se vänsterpartister som kärar ner sig i moderater? Det sägs att det är svårt att lära gamla hundar att sitta. Men jag hoppas fortfarande på att stenen ska komma i rullning. Den dagen, den glädjen.
Det hela var en trevlig tillställning. Lite för trevlig. Så jag försökte piffa upp det med lite provokationer om vänsterns politiska slöhet och socialdemokratins brist på interndemokrati. Min (s)-kritik var det inga stora rabalder om. Det var mest Eric Sundström, chefredaktören för s-tidningen AiP, som stod upp för sitt parti och blånekade alla former av brister i organisationen.
Men så till vänsterpartiet. Jag förklarade för vänsterpartiets representant Aaron Etzler, chefredaktör för Flamman, att jag inte förstår hur vänstern kunde lägga sig platta för sossarna och dumpa kravet om flyktingamnesti och sedan stödja användningen av kärnkraften genom sina sedvanliga uppgörelser med (s) och (c) samt sedan till och med driva en sänkning av bensinskatten.
Etzler kontrade med att miljöpartiet minsann var de som svikit i frågan om flyktingamnesti. Han gav en förklaring om att han inte var jätteinsatt, men så har han fått det förklarat för sig av vänsterpartisterna.
Snark.
När ska vi hålla oss till fakta? När ska vänsterpartiet någonsin erkänna sin lamhet inför sossarna? När ska vänstern någonsin våga vara självkritiska mot sitt eget parti? Den dagen, den glädjen.
Dagen avslutades på Street, där socialistiskt forum arrat en fest för sina belackare. Jag tänkte inte så mycket på det och tänkte väl att jag är lika välkommen som vem som helst som betalar inträdet. Men icke. Den första vi stötte på genom dörren var själva Ali Esbati som frågade "va fan gör ni här?".
- Vadå får inte vi vara här? Var min spontana tanke och frågan som slank över mina läppar.
- Nja. Men du tillhör i alla fall den borgerliga vänstern. Mothugger Esbati.
- Ursäkta, vad sa du? Borgerlig vänster?
- Ja, ni gröna tillhör vänsterblocket, fast bara längst högerut. Så det är väl ok. Svarar Esbati.
Jag tappade liksom anderytmen när jag kom innan för dörren. Men återfann den snabbt när Eric Sundström började skämta om det sovjetiska kösystemet till baren.
Det jag funderar på är, när ska vänstern komma ut ur kokongen? När släpps skalet till förmån för öppna debatter med möjlighet till självkritik? När ska vi få se vänsterpartister som kärar ner sig i moderater? Det sägs att det är svårt att lära gamla hundar att sitta. Men jag hoppas fortfarande på att stenen ska komma i rullning. Den dagen, den glädjen.
Etiketter: miljöpartiet, politik, sekterism, självkritik, socialdemokraterna, vänsterpartiet
posted by Zaida at 09:01
19 Comments:
Hur intresserad än jag må vara av politik så kommer jag aldrig att ge mig in i den.
All heder åt dig som orkar.
Själv skulle jag shäkert bli desillusionerad av konservatismen och hierarkin.
Ali har, för ovanlighetens skull, rätt i sak. Miljöpartiet definierar sig inte som ett socialistiskt parti. Däremot är det otroligt arrogant att säga som han gjorde, och försöka trycka ned andra.
Tror Ali att hans 5%-parti har någon chans själva?
Nu vet jag inte riktigt om anonym förstår min poäng.
Eftersom jag inte gillar att skriva mina läsare på näsan får jag väl ta i det ändå. Jag tycker att blockindelningen är ett arv från förra sekelskiftet. Jag ser bara begränsningar i att definiera politik som bara höger eller vänster. Det finns idag andra värderingar som tydligt kan definiera partierna. Populism och dess motsats. Hållbart tänkande kontra tillväxtjakt.
Dessa värderingar passar inte in i den begränsade högervänsterskalan. Jag tycker den är fullkomligt fördumande och ett sådan förenkling av de politiska utmaningarna i dagens värld att jag blir förbannad.
Nå väl. Så något vänsteralternativ ser jag inte miljöpartiet inte rent och skärt som. Inte heller som ett borgerligt sådant. Jag skippar den fördummande högervänsterskalan och håller mig till snarare till verkligheten.
Är det någon som skämtar om nåt?
"Begå självkritik!" som vi sa på 70-talet.
Vilket annat parti än miljöpartiet är EU-kritiskt, har generös flyktingpolitik, är feministiskt, vill ha högt bistånd, bryr sig om miljön o djuren? ... Det är ingen slump att miljö& vänsterpartiet tävlar om samma väljare. Det är väl därför du och dina partikamrater ägnar er åt smutskastning av vänstern?
Dessutom så blev det i valet väldigt uppenbart att Mp också är fast i sossesamarbetet - eftersom ni inte vill samarbeta med moderaterna och det vill ju fp, kd och c som ni inte har nåt gemensamt med heller. (eller?)
Finns det någon som tror att de rödgröna vinner valet 2010 genom att smutskasta varandra?
jag "blånekar inte alla brister i organisationen" hos (s), jag har kritiserat och försökt vara konstruktiv i massor av ledare i AiP (www.aip.nu) och på min egen blogg. det finns otroligt många saker som måste bli bättre.
det jag reagerade på under seminariet var ditt tal om att (s) skulle vara ett så odemokratiskt parti och att partikongresserna inte spelar någon roll. det är faktiskt inte sant, s-regeringen har "tvingats" genomföra många kongressbeslut där partifolkets vilja vann över partiledningens (ett exempel är homoadoptioner).
sen var ju baren en total härva, men festen var faktiskt hyfsat kul ändå.
Aron sa vid minst ett tillfälle att vänsterpariet är ett instabilt parti och att det var det redan på Schymans tid. Du sa under debatten att du var bra på självkritik, men nämnde inte ett enda exempel. Det var ganska underhållande:)
Nästa seminarium kanske kunde diskutera politik, istället för rykten.
Aron sa vid minst ett tillfälle att vänsterpariet är ett instabilt parti och att det var det redan på Schymans tid. Du sa under debatten att du var bra på självkritik, men nämnde inte ett enda exempel. Det var ganska underhållande:)
Nästa seminarium kanske kunde diskutera politik, istället för rykten.
Aron sa vid minst ett tillfälle att vänsterpariet är ett instabilt parti och att det var det redan på Schymans tid. Du sa under debatten att du var bra på självkritik, men nämnde inte ett enda exempel. Det var ganska underhållande:)
Nästa seminarium kanske kunde diskutera politik, istället för rykten.
Så mitt i en massiv högeroffensiv påstår företrädaren för det borgerliga miljöpartiet att höger vänster-skalan är "fördumande" (sic).
Det finns liksom bara en massa olika värderingar som flyter omkring som små blommor i folks medvetanden - obefläckade av tråkigheter som materiella intressen och samhälleliga maktförhållanden.
Oh yes. Nu börjar det. Tack för att ni bevisar min poäng.
Vad gäller min personliga kritik emot miljöpartiets ageranden har mycket mer med valstrategier att göra än om internorganisation som förhindrat samarbete med sossarna och vänstern, då snackar jag om partiet på riksnivå. Men om någon faktiskt har ett konkret exempel på hur vi dummat oss får ni JÄTTEGÄRNA skriva om det.
Esbati: Jag ville inte såra dig. Bara diskutera något jag tror alla är betjänta av att prata om.
Eric:Jag menade ju aldrig att sosseregeringen struntade i alla förslag från kongressen, det jag menade var att det har hänt fler än en gång.
Jag är inte helt säker på varför alla skulle vara betjänta av att prata om olika saker som du hittat på/missuppfattat.
Men snälla Ali, om du inte uppfattar min glimt i ögat med kommentaren samt medvetet missuppfattar mitt försök att provocera fram kreativa idéer eller kanske rent av sakliga motargument, ja då, är det faktiskt din förlust.
Jag inser själv att ett inlägg av denna art inte läker några sårade gamla känslor från tidigare jidder mellan mp och v. Men det är väl ganska ointressant att stryka varandra medhårs?
Jag är faktiskt inte mest intresserad av svekdebatten i de sakpolitiska frågorna, de får dom som engagerar sig i valet 2010 ta i. Snarare frågan om varför självkritik inom v ska vara så jäkla svårt att hitta.
Den frågan tror jag till och med kan vara avgörande för ett eventuellt samarbete i nästkommande valrörelse.
Vad är detta för flum egentligen? Man blir nästan irriterad.
Om Vänsterpartiets självkritiska nivå är låg så är det inte ledningens fel, det finns gott om forum för sådana yttringar inom vänsterpartiet. Att du ska försöka hetsa fram sådan kritik gör dig till en haschrökande Janne Josefsson som tror att miljö är den enda politiska aspekten i Sverige.
Men världen är mer komplicerad än miljöpartiets miljöprogram (som både moderater och vänsterpartister kan rösta på).
Du kanske ska bedriva en direktdemokratisk agenda framöver. Det skulle låta mycket bättre och har en uppsjö av idétraditioner att luta sig emot och om du sätter dig in så kan du sluta låta som en flummig överlevare ifrån en svunnen tid.
"Begå självkritik!", som Francisco Sarrion sa.
Jag är vänster och har kärat ner mig i en moderat, ha!
Överbevisad :P
Som föredetta vänsterpartist känner jag igen mig! En av de främsta anledningarna till att jag lämnade partiet. Självkritik finns det inte mycket av. Det var ju därför jag avgick som Ordförande för Ung Vänster Karlskrona också. Tjit... Nejnej. Usch. För fel, det kan man ju aldrig ha. ;)
Tack för att du försäkrar mig om att jag gjort rätt val!
" Vi vill, mot bakgrund av hur det emellanåt sett ut i media, betona att våra partier drivit detta arbete [flyktingamnestifrågan]gemensamt, lika hårt och in i det sista tillsammans försökt och lyckats få igenom förbättringar. Ingen av oss bär större skuld för att vi inte nått ända fram, och ingen större ära av det vi trots allt uppnått. "
Debattartikel i GP 05-09-22
Gustav Fridolin & Ulla Hoffman
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=234367
***
Historieförfalskning någon? Svagt av dig att lägga skulden på (v)
Jag är vänsterpartist och har varit kär i min moderat sen 2002. Vi diskuterade politik väldigt mycket i början, inte numera. Vi "agree to disagree" så att säga.
V är fegt i mångt och mycket, vågar, velar, fegar men i slutändan vinner de ändå på något vis.
Skicka en kommentar
<< Home