Mats Olsson och oförståndet

Sportskribenter. Vad ska man säga. De utger sig inte för att vara professorer i filosofi eller statsvetenskap, men de tar sig gärna friheten att definiera omvärlden från sina fotbollskunskaper. Resultatet blir nästan alltid lika fascinerande. Förutom den här gången. Den här gången har Expressens Mats Olsson överträffat även sig själv. I dagens krönika kallar han Jämo Claes Borgström för "bordellkungen" som utdelade "svinhugg" mot fotbollsälskare genom sin "vämjeliga människosyn". Olsson menar att Borgström borde be om ursäkt för att ha utmålat alla fotbollsälskare till personer som vill köpa kvinnor.

Jag borde ju inte ta det här så allvarligt egentligen. Olsson är ingen betydande politisk skribent. Men nu har han klivit över en fullkomligt oacceptabel anständighetsgräns. Genom att förvränga verkligheten kring sexköpshandeln och vad egentligen Claes Borgström sa när han stödde uppropet för en VM-bojkott lyckas Olsson framstå som den mest trångsynta skribenten som någonsin begåvats med ett tangentbord vid en tidningsredaktion.

Borgström sa aldrig att alla fotbollsälskare var sexköpare. Det Borgström gjorde var att konstatera fakta kring samhällsproblemet trafficking, sexhandel och patriarkala strukturer i samhället. Så här uttrycker han sig på DN Debatt 23 april i år:

Jag kan inte tolka det på annat sätt än att detta är en öm punkt för många män, ett förhållande som inte får ifrågasättas, eftersom ett sådant ifrågasättande samtidigt riktar sig mot en central del i manligheten: att vi är män just för att vi är överordnade kvinnor. Denna överordning kommer till uttryck på alla områden i samhället, i alla kulturer och alla länder: män har mer politisk och ekonomisk makt, högre social och kulturell status än kvinnor.

Jag tror att få män i Sverige medvetet går och känner sig förmer än alla kvinnor de möter och jag är övertygad om att praktiskt taget alla män tar avstånd från människohandel. Men djupt rotade strukturer styr vårt sätt att tänka och känna.

Modern mansforskning lyfter fram överordningens betydelse för den manliga identiteten. Att ifrågasätta den är att rikta ett hot direkt mot den kärna i varje man som säger att han är man just för att han inte är kvinna. Detta utgör, menar jag, det huvudsakliga problem vi har att lösa för att uppnå verklig jämställdhet. De hätska reaktionerna på min uppmaning till en bojkott av fotbolls-VM bekräftar detta.

Jag tillhör en av de där fotbollsälskare. Jag nära tårar när vi åkte ur VM i matchen mot Tyskland. Men det finns saker i mitt liv som faktiskt är viktigare än en vit boll på en grön gräsmatta. Det är de mänskliga rättigheterna och demokrati. Och i ljuset av detta är Olssons ord en hög osammanhängande frustrationsyttringar i bristen på förmågan att förstå vidden av problematiken med förtryckta kvinnor som runt om i världen dagligen kastreras, misshandlas, torteras, diskrimineras - bara för att de är kvinnor.

Bojkotten kanske inte hade löst problemen med trafficking. Men den här debatten lyckades med, precis det Borgström skriver, trycka på mäns ömma punkt. Och punkten kan sammanfattas i följande existensiella fråga: respekterar och behandlar jag verkligen kvinnor som jag gör män?

I "världens mest jämställda land" är behovet uppenbart av en levande debatt kring feminism och mänskliga rättigheter.

Andra bloggar om:
miljöpartiet
val2006
feminism
fotboll