Gatufester - slaget om demokratin

Medan jag gnuggar sömnen ur ögonen och tittar på bilder från gårdagens urspårning av reclaim the city-festen, ser jag något som ingen verkar ha reagerat på. Kolla in bilden. Jag ser minst tre civilpoliser stå och slå på sittande personer. Men i media beskrivs det som att huliganer med våld tog över stan. Varför vägrar media och folk i gemen att problematisera vad som sker på våra gator när reclaim the city har fester? Jag ser bland annat följande frågor väckas:

Varför finns det ett behov av att manifestera sina åsikter på gatan utan att be om tillstånd först?

Varför vill kids från Stockholms förorter få en förevändning att smasha innerstan? Är inte den svenska demokratin tillräcklig för dem?

Varför sitter svenska ungdomar hemma och låter sig inspireras av bilder och videoupptagningar från kravaller?

Jag skrev om detta fenomen för Yelah för några år sådan efter att jag varit på gatufesten som tågade mot Stureplan första maj 2003. Men jag skulle vilja utveckla det jag började fundera på då.

Jag tycker mig se ett undertryckt behov av att känna en tillhörighet och mening i vardagen. Och det gäller oss alla. När detta behov inte blir tillfredsställt känner vi oss vilsna. Vi söker efter ett sammanhang där vi känner oss levande och med ett syfte i samhället. För vissa räcker det att begrava sig i arbetet och dyka upp någon gång när utbrändheten tar vid. Men för andra räcker inte förvärvsarbetet för att få den känslan av gemenskap och meningsfullhet.Därför tror jag på den liberala och frihetligt inspirerade tanken av frihet under ansvar. Jag tror på att vi måste bygga ett samhälle byggt på individuella initiativ snarare än fasta modeller för hur vi ska leva och som vi måste anpassa oss till. Om vi vill undvika frustrationen som gror ute i landet.

Att sen kidsen går ut och pangar på det som går att finnas när de får chansen. Ja, det är verkligen något som politiker måste gnugga hjärnceller för att ta itu med. Och kom inte och säg att ni ska ta i med hårdhandskarna och ge mer resurser till polisen och sätta in vattenkanoner. Vi får det samhället genom de metoder vi använder för att bygga det. Våld föder våld. Förstående föder förstående.