Flickorna på TV2

Igår var jag med i programmet Toppkandidaterna och pratade tjejers villkor i politiken med de kvinnliga deltagarna. Det var väldigt intressant att träffa tjejer som med bara några veckors erfarenhet av politik kände att de inte arbetade under samma förutsättningar som de manliga deltagarna. Kolla gärna på tjejmiddagen!

Jag var ganska rädd för att de skulle klippa ihop programmet på ett sätt jag inte skulle känna igen mig i, men slutresultatet tyckte jag ändå blev okej.

Tjejerna var representativa för de unga kvinnliga politiker jag träffar. En del vill inte kännas vid kvotering och snacka om skillnader mellan hur tjejer och killar behandlas. Det är nämligen ingen rolig grej att erkänna att man som tjej inte blir tagen för sin kompetens.

Toppkandidaterna som program har i stora delar varit ett sömnpiller och inte direkt imponerat på mig. Det som däremot har förvånat mig är hur dessa totalt partipolitiskt obundna personerna kan prata så politikeraktigt genom att använda alla stofiltermer som redan är etablerade.

Det hade ju varit en uppskattad frisk fläkt med ungdomar som pratar som ungdomar när de försöker göra en politisk poäng, och inte som Carl Bildt.

Men jag tror att de kanske därmed har börjat förstå de stela reglerna i politiken, och behovet som politiker och åsiktsskapare att bli tagen med respekt och trovärdighet. Annars är du ingenting i politiska sammanhang. Och inte nog med det, du riskerar att bli förlöjligad.

En önskan jag har inför valrörelsen är en större peppning av unga kvinnliga riksdagsledamotsaspiranter. Många unga riksdagsledamöter ska nu sluta, och frågan är hur många under 30 som finns på riksdagspartiernas listor. Pinsamma partier som moderaterna har inte ens en person av utomeuropeisk bakgrund på sina listor till riksdagen.