Bertha von Suttner lever

Det är inte hjärnan som slutat fungera. Det är höst. En annan tid. Tid för att tänka, kontemplera och reflektera. Tid för att överkonsumera te, sparka löv och få för sig att sticka en sjal. En tid för att städa bort det gamla för att göra rum för det nya.

IRA lägger ner vapnen. Här skulle en stor portion cynicism, sk realism, kunnat ta plats. Men jag väljer att se det som ett steg i mänsklighetens utveckling. Vi kan växa från våldets tid. Det tar sin tid. Men till slut inser vi alla att fred och framgång inte går att kriga fram.

I år är det 100 år sedan Bertha von Suttner fick Nobels fredspris, den första kvinnan någonsin att motta priset. von Suttner skrev en av de största fredsklassikerna, Ned med vapnen. Titeln för mig inte helt osökt till vad som hände idag. Berthas ande lever fortfarande.

310 miljarder kronor av de 18 fattigaste ländernas skulder till den rika världen har nu skrivits av efter att 184 medlemsländerna i Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF, har enats. Det är inte dåligt. Det är snarare en fantastiskt framsteg för en ny typ av global politik. Men vi vet alla att detta är bara en början till att försöka skapa en global rättvisa. Idag betalar världens fattiga länder 800 miljoner kronor dagligen bara i räntor och amorteringar på lån till de rika länderna. Total skuldavskrivning är bara början på vägen för att världens fattiga länder ska kunna häva sig framåt i utvecklingen och att vi ens ska börja hoppas på att milleniemålen nås.

En dag med goda nyheter. Nu ska jag fortsätta sticka och lyssna på Kings of Convenience.