tisdag, juli 26, 2005

Empati borttappad. Rättssäkerhet sökes.

Aftonbladets första sida deklarerar idag att Markus liv bara är värt ett år. Markus förövare fick ett års fängelse för misshandeln på Kungsgatan som ledde till hans död.

Men innan man kastar sig in i en hetsk debatt om vårt mesiga rättsväsende tillsammans med Aftonbladets kriminalpolitiska experter, låt oss ta ett steg tillbaka och titta på vad framsidan innebär.

Kriminalvårdens grundläggande princip är idag att ge människor vård för att de ska komma ur ett kriminellt beteende. Jag har hittills inte läst någon punkt om att mördare och pedofiler borde straffas med samma mynt och i sann medeltidsmaner torteras innan livet släcks. Självklart borde förövarna få den påföljd som krävs i ett rättssamhälle, där brott ska beivras och inte bara straffas utan faktiskt motarbetas med förebyggande medel. Således: släng-in-dem-i-buren-och
-kasta-bort-nyckeln-filosofin är avskaffad. Frågan är om alla är så medvetna om detta.

I ett civiliserat samhälle tillämpar inte domstolarna öga för öga, tand för tand principen. Men detta kanske är för svårt för Aftonbladet att haja.

11 Comments:

Blogger Krohnman said...

Är inte just Aftonbladet en av de där tidningarna som generellt har svårt att haja någonting? :)

26 juli, 2005 13:01  
Blogger BGAN said...

Du skriver: "Kriminalvårdens grundläggande princip är idag att ge människor vård för att de ska komma ur ett kriminellt beteende."

Blir man färdigbehandlad och "botad" från att vara mördare på ett år? Varför har vi då överhuvudtaget längre straff? Och varför har vi så många återfall?

26 juli, 2005 14:32  
Blogger Zaida said...

Vi har många återfall idag (cirka 50-60 procent) eftersom utvecklingen inom kriminalvården för vårdformer gått för sakta, i kombination med att domstolarna inte hängt med i utvecklingen och inte dömer människor till en lämplig vård under fängelsetiden.

T.ex. vid anstalten Skogome i Göteborg bedrivs en försöksverksamhet där män som begått sexualbrott och våldsbrott mot kvinnor genom ett speciell vårdmodell från England. När jag pratade med fängelsedirektören berättade hon att de flesta domstolarna inte vet att de finns och dömer således männen inte till den typen av vård de behöver för att komma ur ett visst beteende. När jag frågade hur vården av männen uppfattats och fått för resultat svarade hon att en absolut majoritet av männen uppskattat den ögonöppnande vårdformen som ändrade deras kvinnosyn.

Att bara slänga in folk bakom lås och bom är dömt att misslyckas och straffar sig i slutändan. Kriminalvården måste bli mycket med individanpassad och domstolarna borde döma till vård därefter.

26 juli, 2005 14:41  
Blogger CV said...

Fast vi har faktiskt också ett straff-system. Den som mördar ska inte bara få vård.
Det är tydligt enligt svenska lagböcker.
Fängelse är inte tänkt som vård, utan straff.
Visst skär det i ögonen och känns konstigt att en person blir ihjälsparkad och en av gärningsmännen får ett år, en villkorligt och en blir frikänd.
Om det vore min son som blev mördag: jag lovar: jag skulle hämnas.
Jag skulle inte vårda den personen som dödat någon av mina anhöriga.
Sedan må det vara ociviliserat.

26 juli, 2005 16:33  
Anonymous Leo said...

Otroligt smaklös förstasida (som så ofta förr på kvällstidningarna).
I det här fallet fick han väl 1-år pga att han bara blev dömd för misshandel. Rätten ansåg inte att bevisningen höll ... sen är det ju en annan femma vad man tycker om det och om påföljden som sådan.

"Självklart borde förövarna få den påföljd som krävs i ett rättssamhälle, där brott ska beivras och inte bara straffas utan faktiskt motarbetas med förebyggande medel."
Det skulle vara intressant om du kunde utveckla det vidare. Vad tycker du är lämplig påföljd för någon som sparkar ihjäl en annan människa?

26 juli, 2005 17:06  
Anonymous Ricardo said...

Öga för öga, tand för tand skall förstås och möjligen accepteras på en individuell basis. Dvs mördar nån min son så mördar jag honom.
Samhället bör ha ett annat sätt att se på det då de inte direkt är drabbade och därmed bör de på bästa sätt motverka beetendet vari straff inte nödvändigtvis är bästa lösningen.

Vad gäller kriminalitet så får man inte heller glömma att den är baserad på samhällssystem och frågan är om det verkligen är på individbasis man bör vårda (och straffa)personer. Kanske är det systemet som behöver aktiv dödshjälp?

27 juli, 2005 00:44  
Anonymous Anonym said...

Det finns ingen anledning att slösa pengar på "vård" av kriminella svin, så att de kan vila upp sig innan de kommer ut och begår nya brott. Varje krona som går åt till denna "vård" är en spottloska i ansiktet på brottsoffren.

Inför dödsstraff nu! Bättre brottsförebyggande åtgärd finns inte. Återfallsbrottslighet: 0%.

/Andreas

27 juli, 2005 17:59  
Anonymous Leo said...

Andreas,
Jag håller med om att omtanken om brottsoffren är katastrofalt dålig i Sverige idag. Det är även väldigt dåligt ställt med omtanken om medborgarnas säkerhet, det är alltid individens välbefinnande som går först och då tänker jag först och främst på psykiskt störda mördare och våldsverkare som alltför lättvindigt släpps ut på gatorna efter att ha "vårdats" en tid. Min åsikt är att allra farligaste personerna måste hållas inlåsta för alltid för att skydda samhället. Däremot är dödsstraff något som inte hör hemma i en rättsstat av flera skäl. Bla att det kan bli felaktigt utdömt och verkställt.

28 juli, 2005 08:36  
Blogger Andreas said...

Några aspekter att ta hänsyn till vid brott: Rättvisa, allmänhetens säkerhet, återfallsrisk, möjligheter till återanpassning till samhället.

Av rättviseskäl bör straffet stå i rimlig proportion till brottet. För allmänhetens säkerhets skull bör exempelvis pedofiler och mördare hållas inlåsta. När återfallsrisken är hög bör straffen göras mer kännbara. Vid låg ålder, när återfallsrisken är låg, eller om brottet är ringa bör återanpassning och brottsförebyggande åtgärder få större plats.

Tummar man för hårt på rättvisan (dvs om straffen är för låga) riskerar rättssystemet att förlora sin legitimitet. Är straffen för hårda (öga för öga) missar man möjligheten att hjälpa individer ur en destruktiv livscykel. Inte så att brottslingar förtjänar hjälp, men det borde inte hindra oss från att ebjuda den till de som har rimliga möjligheter till återanpassning och som inte utgör något stort hot mot allmänheten.

Det är fullständigt uppenbart att rättssystemet klickat när bara en person dömdes till ett ynka års fängelse, när de var ett gäng som sparkade ihjäl stackarn och vi vet vilka det var. Marie Söderqvist har en läsvärd krönika i Expressen idag om det.

Jag är för övrigt inte den Andreas som skrivit här tidigare.

28 juli, 2005 19:23  
Anonymous Leo said...

Jag skulle villja slänga iväg en kommentar till Andreas den 2:a's inlägg (som f.ö är mkt bra).
Ifall de straff som delas ut av domstolar är för låga riskerar det också att leda till att vi går mot ett "öga för öga" system då människor i allt större utsträckning kommer att ta lagen i egna händer.

28 juli, 2005 21:29  
Blogger Mikael said...

Problemet är ju snarast att den "fina" debatten alltid nästan handlar om fängelsestraff som någon slags vårdinstitution. Man säger att: nej, hårdare straff är ingen idé eftersom det inte avskräcker fler från brott (vilket knappast är sant, men det brukar låta så).

Men en stor del bör ju förstås handla om fängelse som ett straff. Ett moraliskt straff för en helt förkastlig handling. Jag, och i princip alla svenskar med mig, tycker inte det är okej att sparka ihjäl någon på gatan och sedan få 1 års fängelse (även om det i detta specifika fall blev misshandel till slut, troligtvis p g a att vittnena hotades).

Jag tycker t ex att mörda någon kan aldrig moraliskt ge lägre än 25 års fängelse. Sen är det helt ointressant huruvida det leder till marginellt lägre eller högre återfall och så vidare. Poängen är just straffet. Någon som mördar mer än 1 person bör givetvis aldrig någonsin komma ur fängelset igen. Aldrig någonsin.

I USA finns det ny och bra forskning som tydlig visar hur inlåsandet och längre inlåsande de facto också minskar brottsligheten. Inte så konstigt. Lås in dem du vet är aktiva kriminella på lång tid och de kan inte längre begå brott.

I Sverige kan man mörda, hota lite vittnen, få ett år tack vare en flinande advokat, och vara ute och dricka sprit innan man fyllt 20 igen. Hurra för vårat rättsamhälle.

PS. Det enda positiva med historien är väl att även om folk tycker illa om oss ekonomer som arbetsgrupp, kommer flinande advokater och jurister alltid vara en mer avskydd grupp. Tänka sig.

29 juli, 2005 14:32  

Skicka en kommentar

<< Home