Driften i/med politiken

Expressens reportrar Cecilia Garme och Niklas Svensson post-Almedalsbloggar från Stockholm. Namedroppandet är där, cliffhangers levereras och snyggastepolitikern-på-plats-pris utdelas.

Och jag tycker det är oförskämt roligt. Okej, Niklas Svensson behöver tagga ner sin sexistiska profil. Men det är ju inte min politik som styr världen och hittills har alla sexistiska dryga män lyckats styra världen egenmäktigt, så mig lär han inte lyssna på.

Men allt det andra är precis vad som behövs.

Mer och fler skämt om politiker. Självklart en någorlunda nivå. Man behöver ju inte berätta alla detaljer, då blir det bara osmakligt. Men att ge alla de där politikerna en mänsklig sida. Det är viktigt tror jag.

Det är bättre att vi har bloggare som driver och förmänskligar politiker, snarare än att folk sitter hemma och klämmer på politikerförakt för att de känner sig alienerade från politikerskiktet.

Idag skriver Natalia Kazmierska att hon i princip blev slemgubbsantastad hela veckan på Gotland. Vad jag förstår av hennes krönika så trodde hon mer om dessa högt uppsatta professorer och politiker. Det har väl ett anseende att tänka på. Kan man tänka sig. Men icke, Natalia är förbannad på att det inte är så.

Jag tycker personligen att det är skönt med en sjysst brud som orkar reagera på det. För jag chockeras inte av det. Jag kanske har varit inne i politiken för länge. Men politikernas sommarkollo på Almedalen är faktiskt bara politiken i miniatyr ju. Nu är det bara att alla får en chans att se det i det offentliga och att man dessutom slänger in lite journalister som jokrar i leken, alltså som krydda på efterfesterna.

Jag säger inte det här för att lyfta skynket på något förbjudet. Jag vill bara säga att politiker och andra makthavare är precis som alla andra människor.