tisdag, juni 21, 2005

En solbränd diss av SL

Det liksom kliar på ryggen. Efter någon timme för länge i landet efter kuperande av potatisplantorna har jag lyckats få världens rödaste rygg. Det är sommar, och livet är bra. Det förundrar mig alltid hur allting blir mycket lättare så fort vädret är bra, dvs när solen är framme och temperaturen börjar krypa upp mot 25-strecket.

Så det är det underbara vädret som bär den största skulden till att jag inte skrivit något på några dagar.

Fast trots sol och värme är förvärvsarbetandet oundvikligt. Så på väg till stan i morse fick jag uppleva min andra skräckupplevelse av SL.

SL startat en ny trygghetstjänst som ska skydda resenärer från hemska klottrare och och bråkstakar. Men frågan jag ställer mig är - vem skyddar oss från SL? Och för att vara mer exakt: vad garanterar att vi blir väl behandlade som resenärer i SL?

Nå väl.

Jag satte mig på bussen till stan. Helt plötsligt märker jag hur busschauffören hela tiden bromsar i tid och otid samtidigt som jag i spegeln ser att han nickar till. Efter en kort färd förstår jag att busschauffören måste vara påtänd eller något liknande för han körde upp på trottoaren, in i motsatt fil och höll på att köra på folk som gick över övergångsställena. Det var helt enkelt en skräckfärd. Så jag ringer SL. Jag menar, det finns ju en "trygghetstjänst" för oss resenärer.

Jag berättar om den livsfarliga busschauffören och skräckfärden. Tjejen som svarar säger att hon inte kan göra något åt detta och upplyser sedan om att hon kan koppla mig vidare. Jag blir kopplad. Det ringer. Och ringer. Och ringer. Jag vet inte var jag blev kopplad. Men förmodligen inte till någon som skulle svara. Så efter en kvart lägger jag på.

Det här är alltså SL:s "trygghetstjänst". Förhoppningsvis blev ingen skadad av bussens vansinnesfärd. Men tänk om någon hade blivit det?

Bristerna i SL:s verksamhet tar inte slut där. Prioriteringarna i kollektivtrafiken är absurda och paradoxala. Det kostar närmare 400 000 kr att bygga de sci-fi-spärrarna som idag finns på de flesta stationer. Bara en uppgång kan bara den kosta över 1 miljoner för spärrar. Samtidigt ska dessa utlägg kompenseras med reklamklädda tunnelbanevagnar som rullar in på perronger likt jättelika sportbilagor till Aftonbladet eller Heinz ketchupflaskor. Det sistnämnda beslutet underställdes inte ens SL:s styrelse utan fattades själv av VD:n.

Jag personligen känner mig förolämpad som kund att behöva betala 600 kronor varje månad för att se dessa reklammonster rulla in på perrongen.

Kollektivtrafiken bygger på förtroende. Om ingen känner sig trygg i sin säkerhet på bussen eller tunnelbanan, eller om man inte kan lita på att den är i tid och dessutom påprackas ständiga prisökningar - då undermineras allt förtroende.

Jag efterlyser en medborgarinriktad kollektivtrafik i Stockholm. Det ska vara nolltaxa. Det måste bli ett slut på patetiska "trygghetstjänster" för att skydda oss från ANDRA resenärer bör bytas ut på ett telefonnummer man vill ringa om man faktiskt vill klaga på att nattbussen aldrig kom, en oförskämd busschaufför, en våldsam väktare eller en livsfarlig förare.

Det ska vara en tunnelbana byggd för människors behov av att resa i en storstad, inte efter SL-pamparnas jakt efter klottrare och plankare.

4 Comments:

Blogger Fredag said...

I Göteborg kom Västtrafik (efter en prövoperiod) fram till att inte spöka ut sina spårvagnar med heltäckande reklam. Lite synd ändå, för vid tiden för valet 2002 fanns en miljöpartivagn, smyckad invändigt med cleana budskap och naturligtvis utvändigt med en jättemaskros på vit bakgrund! Ska vi sponsra något så är det naturligtvis kollektivtrafiken :)

Men visst, jag förstår och håller helt och hållet med om det du skriver. På Sveriges framsida finns dock bara osynliga spärrar.

22 juni, 2005 01:23  
Blogger Zaida said...

Ja, jo. Det kan man ju tycka är kul i valrörelse och liknande. Men jag tycker fortfarande att kollektivtrafiken ska vara reklamfrizon. Och då menar jag all reklam.

22 juni, 2005 23:13  
Anonymous Anonym said...

Jag tycker din blogg ska vara en reklamfri zon. Men du gör reklam för flickr.com
Snacka om att kasta sten i glashus ...

30 juni, 2005 12:38  
Blogger Zaida said...

För att klargöra saker och ting:

Det här är MIN blogg. Här kan jag göra vad jag vill så länge det inte bryter mot svensk lag. Så om jag gillar vissa företag så är det min frihet att göra reklam för dem. Det här är inte det "offentliga rummet" jag syftar på som ska vara reklamfritt. Någon måtta på ihopblandning får det vara. Men alltsomoftast är ju missförstånd medvetna sådana från de som är politiskt meningsskiljaktiga från mig.

01 juli, 2005 14:16  

Skicka en kommentar

<< Home