Sverige - garanterat jämställt
Vi borde lansera ett varumärke egentligen. "Sverige - garanterat våldtäktsfritt", "Sverige - ditt val i sökandet efter jämställdhet". För nu är det ju svart på vitt.
Sverige är mest jämställt i världen. För det har World Economic Forum i Genève bestämt.
WEF lägger i högväxeln när de pratar om Norden: "Kvinnor i dessa länder har tillgång till ett bredare utbud av möjligheter inom utbildning, politik och arbetsliv. . . Medan inget land har lyckats bli kvitt könsgapet har de nordiska länderna haft störst framgång med att utjämna skillnaderna. De har satt ramarna för en modell för resten av världen."
"De har satt ramar för en modell för resten av världen". Smaka på de orden. Det är stort. Som feminist känner jag att jag borde bli varm av stolthet i hjärtat för mitt kära lands gedigna jämställdhetsarbete. Men detta måste dock involvera ett visst mått av skicklighet i att förtränga vissa överskuggande omständigheter.
Nämligen att en procent av våldtäkterna i Sverige leder till fällande dom i domstol. Att närmare 90 procent av alla kvinnor som våldtas i detta land inte ens vågar anmäla våldtäkten. Att 46 procent av kvinnor över 15 år uppgav i utredningen Slagen Dam att de blivit utsatta för våld från en man.
Är detta menat att vara en "modell för resten av världen"? WEF har mätt kvinnors ekonomiska delaktighet, ekonomiska möjligheter, politiska möjligheter, utbildning och hälsa. Alla dessa utgångspunkter är adekvata måttstockar - men ger långt ifrån en fullgod bild av jämställdheten i ett land. Ett minst lika viktigt område är just våld mot kvinnor.
WEF säger att Sverige är mest jämställt i hela världen. Tack och hej leverpastej. Låtom oss alla slänga in handduken och konstatera att ingenting behövs längre göras på jämställdhetsområdet.
Att läsa WEF:s slutsats är som att höra högtalarrösten i Stockholms tunnelbana konstaterar i tid och otid att "inga störningar finns för närvarande i hela tunnelbanesystemet". Varenda jävel vet att snart kommer det att bli störningar och att bara för att allt fungerar ett litet tag innebär inte det att ni måste rub it in our face. Vi vet när saker och ting fungerar, och när det inte gör det.
Så, så länge som kvinnor är osäkra i sina hem och och riskeras att utsättas för en daterape är inte allt så dandy som WEF vill. Vi får inte glömma bort det.
Sverige är mest jämställt i världen. För det har World Economic Forum i Genève bestämt.
WEF lägger i högväxeln när de pratar om Norden: "Kvinnor i dessa länder har tillgång till ett bredare utbud av möjligheter inom utbildning, politik och arbetsliv. . . Medan inget land har lyckats bli kvitt könsgapet har de nordiska länderna haft störst framgång med att utjämna skillnaderna. De har satt ramarna för en modell för resten av världen."
"De har satt ramar för en modell för resten av världen". Smaka på de orden. Det är stort. Som feminist känner jag att jag borde bli varm av stolthet i hjärtat för mitt kära lands gedigna jämställdhetsarbete. Men detta måste dock involvera ett visst mått av skicklighet i att förtränga vissa överskuggande omständigheter.
Nämligen att en procent av våldtäkterna i Sverige leder till fällande dom i domstol. Att närmare 90 procent av alla kvinnor som våldtas i detta land inte ens vågar anmäla våldtäkten. Att 46 procent av kvinnor över 15 år uppgav i utredningen Slagen Dam att de blivit utsatta för våld från en man.
Är detta menat att vara en "modell för resten av världen"? WEF har mätt kvinnors ekonomiska delaktighet, ekonomiska möjligheter, politiska möjligheter, utbildning och hälsa. Alla dessa utgångspunkter är adekvata måttstockar - men ger långt ifrån en fullgod bild av jämställdheten i ett land. Ett minst lika viktigt område är just våld mot kvinnor.
WEF säger att Sverige är mest jämställt i hela världen. Tack och hej leverpastej. Låtom oss alla slänga in handduken och konstatera att ingenting behövs längre göras på jämställdhetsområdet.
Att läsa WEF:s slutsats är som att höra högtalarrösten i Stockholms tunnelbana konstaterar i tid och otid att "inga störningar finns för närvarande i hela tunnelbanesystemet". Varenda jävel vet att snart kommer det att bli störningar och att bara för att allt fungerar ett litet tag innebär inte det att ni måste rub it in our face. Vi vet när saker och ting fungerar, och när det inte gör det.
Så, så länge som kvinnor är osäkra i sina hem och och riskeras att utsättas för en daterape är inte allt så dandy som WEF vill. Vi får inte glömma bort det.
posted by Zaida at 23:46
9 Comments:
Sant, när det gäller skammen efter en våldtäkt är vi inte mer "jämställda" än andra länder. Sjukt att samhället fortfarande inte tar dessa brott på största allvar. Men hur ska man göra för att förmå våldtagna kvinnor att anmäla?
Mera snyft och gnäll. Att män utsätts för våld oftare än kvinnor är förstås inget feministerna bryr sig om, eftersom jämställdhet är det sista de vill ha.
/Andreas
jämställt land? bull...det är därfördet bara finns 17 heltidsanställda brandmän i sverige, av 5500, och räddningstjänstsverige får fortsätta sin machostil och låta idioter uttala sig om att tjejer inte klarar yrket....
så det där med att vi är ett jämställt landhåller jag inte med om...
De så kallade fakta du har som underlag för din slutsats att Sverige inte skulle vara något jämställt land behöver granskas lite närmare.
Om vi bortser från att siffran 20.000 våldtäkter per år från Diesen bygger mycket på spekulationer, så är det ändå så att över 5 procent av anmälningarna leder till fällande dom. Med tanke på hur bevisläget ser ut i de flesta våldtäktsmål, utan teknisk bevisning och ord mot ord, så får det snarast betraktas som en hög siffra med tanke på att det faktiskt inte räcker med att kvinnan tycker att hon blivit våldtagen för att det i rättsligt hänseende ska stämma, utan rätten har att fastställa eventuellt uppsåt att begå brott hos den utpekade förövaren.
I jämförelse med andra - könsneutrala - brott med samma bevisläge så väcks det oftare åtal vid våldtäktsanmälan och leder oftare till fällande dom. Det tyder snarare på att kvinnor är särskilt gynnade rättsligt i dagens Sverige och inte jämställda med männen, som har ett sämre rättsligt läge.
Dessutom får man lov att räkna med att en inte föraktlig del av våldtäktsanmälningarna är falska - kanske så många som hälften - och de uppgifter som kvinnan lämnat då i väsentliga delar är påhittade. Vilket skulle göra att över 10 procent av anmälningarna av faktiska våldtäkter leder till fällande dom.
Oavsett detta resonemang skulle det vara intressant att från dig höra en procentandel fällande domar som enligt dig skulle spegla ett jämställt samhälle. För mig är det viktiga inte kvoter, utan rättssäkerheten och att man får en rättvis rättegång oavsett kön och att rätten inte ser på det ena könet som djur och neandertalare som ändå kan slängas i fängelse lite sådär för att andra neandertalare ju är skyldiga - kollektivt.
Jag undrar också lite grand hur du kommer fram till att alla de kvinnor som inte anmäler gör det för att de inte vågar. Ett jämförbart fall kunde vara då jag blev mordhotad av en feminist som inte kunde bemöta mina argument sakligt. Det var då inte så att jag inte vågade anmäla, utan istället så att jag ville glömma hela historien och övergreppet på min integritet så snart som möjligt, och inte göra det värre - och låta kränkaren få framgång - genom att älta det hela och må dåligt. Jag kan tänka mig att många kvinnor resonerar likadant och så inte ställer upp för rättssamhället genom att anmäla förövaren. Jag skulle rekommendera en våldtagen kvinnlig vän att göra detsamma (precis som jag rekommenderar manliga vänner att inte kritisera feminismen med tanke på alla personangrepp och kränkande beskyllningar om okunnighet man tvingas utstå).
Sedan är det ju så att Slagen Dam inte visar att 46% av de vuxna kvinnorna utsatts för våld, utan att de utsatts för "våld". Det vill säga att de har utsatts för det som författarna kallar för våld vilket inkluderar sådana irriterande trivialiteter som "en kram mot ens vilja". Författarna ägnar sig åt att ljuga, förvränga och relativisera när de kallar sådant för våld, på samma sätt som den som kallar hackor för spadar, med hänvisning till att det går att gräva med dem, och på så sätt plötsligt upptäcker att antalet spadar fördubblats i landet. Begreppet våld i svenska språket innefattar inte pussar och kramar, och genom att vränga ord lurar författarna intet ont anande att tro att situationen är värre än vad den egentligen är, och tillfredsstäler samtidigt dem som gärna emotser så höga siffror som möjligt av politiska skäl.
(Det tycks nämligen finnas de som visar att de föraktar och hatar gruppen män på samma sätt som rasister visar att de föraktar och hatar invandrare genom att överdriva denna grupps brottsbenägenhet, och genom att bara räkna den gruppens brott utan att jämföra med infödda eller svenskar. Nu finns de också de som menar att de som överdriver och ljuger om mäns våld ska kallas anti-sexister och att de som kritiserar dessa lögnhalsar och avslöjar deras lögner ska kallas sexister. I själva verket - om man jämför med rasisterna - så är det ju så att de som överdriver mäns våld är de verkliga sexisterna - inte anti-sexister - och kritikerna är lika goda anti-sexister som de som avslöjar rasisternas lögner, kollektiva skuldbeläggande och konspirationsteorier är goda anti-rasister.)
När en bra bit över hälften av Sveriges vuxna kvinnor inte i hela sina liv fått ens en kram mot sin vilja, ger Slagen Dam faktiskt ett fantastiskt betyg både till svensk kvinnofrid och hänsynsfulla svenska män.
Jag tycker verkligen det är märkligt att du, som menar dig vara insatt och upplyst i sådana här frågor, ändå inte reflekterar över att det är nödvändigt att fråga också män samma frågor för att man genom ett referensmaterial ska kunna avgöra om 46% "vålds"-utsatta är en hög eller låg siffra. När alla studier som gjorts visar att kvinnor misshandlar lika mycket i förhållandet - minst - så bör ju åtminstone 47% av männen över 15 upplevt våld från en kvinna någon gång i sitt liv.
Så om det här med våld mellan könen vore en jämställdhetsfråga, så skulle vi snarare försöka få ner kvinnornas våld för att ernå jämställdhet mellan könen. Detta förstås om man inte anser att män lever en neandertaltillvaro, där de förtjänar att misshandlas av sina kvinnor som ren uppfostran. Det skulle man faktiskt kunna tänka sig att feminister anser när de alls inte bryr sig om att studera kvinnors våld mot män och de värsta sexisterna sopar detta socialt accepterade matriarkala maktmedel så totalt under mattan att de - lögnaktigt - påstår att män sår för 99% av partnervåldet.
Jag kan faktiskt tänka mig att du inte håller med om att kvinnor misshandlar sin partner lika mycket som män, utan att "det är männen som slår", även om de inte håller med de genusvetare, som menar att män har kollektiv skuld för våldet (medan kvinnor inte har det). I så fall skulle det vara trevligt om du kunde hänvisa till en enda studie som kan visa det (och som inte mäter bara anmälningar). Annars hoppas jag att du i fortsättningen i dina artiklar om partnervåld utgår ifrån att män tvingas utstå minst lika mycket våld i hemmen, och om du hänvisar till siffran 46%, att du samtidigt säger att en högre siffra sannolikt gäller för vuxna män.
Något annat vore nämligen okunnigt eller ohederligt.
Kung Nisse sopar golvet med flummet - igen!
Kära Nisse, är du samma Nisse som skrev "multa quidem scripsi, sed quae vitiosa putavi, emendaturis ignibus ipse dedi".
I så fall - har du en egen blogg? Var skriver du mer?
Vill ha mer Nisse!
Okej Nisse, du verkar vara en resonerande man. Du säger att alla studier visar att kvinnor slår män lika mycket som vice versa. Vilka är dessa "alla" studier? Menar du din artikel på sourze och den irländska utredningen?
Du skriver:
Så om det här med våld mellan könen vore en jämställdhetsfråga, så skulle vi snarare försöka få ner kvinnornas våld för att ernå jämställdhet mellan könen.
Överlag verkar du ha en skev verklighetsuppfattning som går ut på att visa att könsmaktsordningen inte existerar. Jag är inte intresserad av att övertyga dig, det enda som egentligen intresserar mig är din besatthet med att utmåla undersökningar om mäns våld mot kvinnor till anomalier och könsmaktsordningen till en fantasifabrikation.
Jag räknar med att du själv kan förstå att Sourze-artikeln och rapporten till Irlands hälsodepartement inte är några studier, utan att det ena är en artikel och det andra är en rapport. Om du däremot läser i rapporten (som pdf) så ska du hitta referenser till alla de seriösa studierna som gjorts för att mäta kvoten mellan mäns och kvinnors partnervåld, och som alla visar att kvinnor misshandlar lika mycket - minst:
The results of the studies show that, over the last year, women are either more likely than men to inflict physical violence (as shown by 8 out of 12 studies) or equally likely (as shown by 3 of the 12 studies); only one study showed a different pattern to this.
Eftersom rapporten varit på remiss till alla berörda institutioner i Irland, så finns det kommentarer (som pdf) att läsa från dem som inte vill kännas vid resultaten (sannolikt feminister):
This report on domestic violence against male victims is unacceptable as a serious scientific critique.
Du kan också läsa i svaret (som pdf) att författarna till rapporten - på sakliga grunder - menar att kritiken på intet sätt berör deras slutsatser, och särskilt:
The reviewers biggest reservation is that our search of the literature may not have been exhaustive – and this we acknowledge – but neither of the reviewers were able to cite one prevalence study which we overlooked.
Precis som du inte ännu har kunnat hänvisa till någon enda studie som visar att män misshandlar mer, så har heller inte experterna i Irland kunnat det.
I den irländska rapporten hittar du en diger litteraturlista över studier som har gjorts. Men för att förenkla lite för dig att orientera dig, så hänvisar jag till att de första studierna, som gjordes redan på 70-talet gav detta resultat, och att hundratals studier har givit samma resultat sedan dess - att kvinnor misshandlar minst lika mycket i förhållanden.
En av mina favoriter, p g a den metod som används med att använda en hel ålderskohort och följa den under många år, är Dunedin-studien (pdf). I den studien berättar alltså 37 procent av kvinnorna själva att de använt våld mot sin partner, medan bara 27 procent utsatts för det. Kriterierna för vad som ska kallas våld är naturligtvis ordentligt definierade (s. 3) och stämmer betydligt bättre överens med gängse språkbruk än vad definitionen i Slagen Dam gör.
För den som tycker att utländska språk är svårt att förstå - särskilt akademiskt sådant - finns det en artikelserie tillgänglig i Dagens Nyheter att läsa.
Som du märker har du (eller jag) till din blog lyckats locka en del läsare som är kritiska till feminismen, vilka vissa kallar för antifeminister med den totalitärt förvridna logiken att alla som inte är med oss är emot oss. Du har därför ett gyllene tillfälle att med välformulerade argument och goda källhänvisningar övertyga några stycken som inte sett det feministiska ljuset än och "gått på myten om att feminism är för några få och inte för alla" och tror "att feminister inte kämpar för jämställdhet utan bara för kvinnor även om det sker på männens bekostnad".
Själv är jag troligen mer ödmjuk än dina andra läsare och tycker inte att du behöver styrka ditt påstående att
99 procent av våld i när relationer utövas av män mot kvinnor. Den resterande delen är kvinnor som slår män.
För min del är jag nöjd om du kan hänvisa till en enda seriös undersökning av könskvoten som visar att män utövar mer våld i nära relationer än kvinnor; det är ändå något som ingen enda feminist jag frågat har lyckats åstadkomma.
Som du säkert förstår så skulle jag kunna tycka att den som tror att 99 procent av partnervåldet utövas av män har en "skev verklighetsuppfattning", men jag skulle aldrig försöka använda en så nedlåtande kommentar i en diskussion, utan hänvisar och länkar istället till de källor som påvisar att det är en felaktig uppgift man håller sig med då. Jag skulle heller aldrig kalla det för att någon är "besatt", som ägnar sig åt att - för båda könens bästa - avslöja vilka lögner som staten sprider ut genom att göra vetenskapligt undermåliga studier för att stödja en statsideologi som alltmer liknar religiös tro utan stöd i verkligheten och sekterism, där alla som inte är med är emot.
Även om det kan vara lika svårt att övertyga mig, som det en gång var för påven att övertyga Galilei om att jorden stod i världens centrum, är jag ändå rätt övertygad om att du kan övertyga åtminstone några av dem som tror på könsmaktsordningen om att du har rätt bara genom att hänvisa till den källa som visar att "99 procent av våld i när relationer utövas av män mot kvinnor", och som du naturligtvis har tillgänglig.
Även om jag avslutningsvis tar mig friheten att återigen citera dig, så skulle det vara trevligt om du i fortsättningen lät bli att komma med nedlåtande kommentarer om t.ex. min verklighetsuppfattning; det kan nämligen vara så att jag är uppskattad nära vän till en uppskattad nära vän till dig.
Verkligheten är här med större kraft än vi vill inse.
det är knappast en jämförelse av vilket land som är mest jämställt, utan mest socialistiskt. kolla bara kriterierna.
Numera skippar jag Zaidas gnälliga trams om hur fint det är med feminism och allt utländskt och omanligt och homosexuellt och socialistiskt och går direkt på kommentarerna.
Bara för att få läsa Nisse.
Vicken kung!
Skicka en kommentar
<< Home