Politik - visioner = sant
Inför valet laddas det nu för fullt med olika utspel från partierna. Allianståget går genom Sverige. Det ekonomiska utgångsläget är som vanligt avgrundsdjupt olika för de olika partierna. Men vad gör det, när politikens essens förflyttats från att lyfta en ideologi att försöka kränga ett varumärke.
I december besökte jag Guatemala. Ett land som haft demokrati på pappret sedan 1996 och som är listad som tredje landet i världen med störst inkomstgap mellan de rikaste och fattigaste (Brasilien toppar och tvåa är Sydafrika).
I ett land där partier startas lika snabbt som de avslutas vinner de partier med den mest populistiska och traditionalistiska agendan. Ett tiotal familjer finansierar några av de största partierna som anpassat sig efter deras intressen. Ideologi är ett okänt fenomen på den guatemalanska politiska agendan. Det enda parti som i princip vilar på en ideologi är URNG, deras vänsterparti med rötter i gerillarörelsen under militärdiktaturens tid.
I Sverige börjar ideologi spela mindre och mindre roll. Det är de partier med den senaste och roligaste lösningen i samhället som får utrymme i media och hyllningsrop från medborgare. Vikten av en ideologisk tonvikt i politiken är som bortblåst.
Miljöpartiets partisekreterare Håkan Wåhlstedt menar att miljöpartiets nedgång i den senaste opinionsmätningen beror på att partiet förknippas med höga bensinpriser.
Och visst kan det vara så, miljöpartiet förknippas gärna med obekväma frågor; medborgarlön, EU-motstånd, ifrågasättande av ränta - kontroversiella frågor som inte riktigt passar in i dagens samhälle. Men det jag undrar är vad som hände människors tilltro till visioner, till ett långsiktigt tänkande och planerande för en framtid som de facto är hållbar?
Visioner är visioner, inga kvartalsrapporter. Men det kanske det politikerna måste anpassa sig till. Ingenting får längre blicka mot framtiden, får då blir du kallad naiv och oansvarig. Populistiska idéer som kan genomföras i en handvändning och som ligger i tidens air av missnöjdhet - det är numera politiskt korrekt.
Tänk att två så olika världar som Guatemala och Sverige kan dela så mycket.
I december besökte jag Guatemala. Ett land som haft demokrati på pappret sedan 1996 och som är listad som tredje landet i världen med störst inkomstgap mellan de rikaste och fattigaste (Brasilien toppar och tvåa är Sydafrika).
I ett land där partier startas lika snabbt som de avslutas vinner de partier med den mest populistiska och traditionalistiska agendan. Ett tiotal familjer finansierar några av de största partierna som anpassat sig efter deras intressen. Ideologi är ett okänt fenomen på den guatemalanska politiska agendan. Det enda parti som i princip vilar på en ideologi är URNG, deras vänsterparti med rötter i gerillarörelsen under militärdiktaturens tid.
I Sverige börjar ideologi spela mindre och mindre roll. Det är de partier med den senaste och roligaste lösningen i samhället som får utrymme i media och hyllningsrop från medborgare. Vikten av en ideologisk tonvikt i politiken är som bortblåst.
Miljöpartiets partisekreterare Håkan Wåhlstedt menar att miljöpartiets nedgång i den senaste opinionsmätningen beror på att partiet förknippas med höga bensinpriser.
Och visst kan det vara så, miljöpartiet förknippas gärna med obekväma frågor; medborgarlön, EU-motstånd, ifrågasättande av ränta - kontroversiella frågor som inte riktigt passar in i dagens samhälle. Men det jag undrar är vad som hände människors tilltro till visioner, till ett långsiktigt tänkande och planerande för en framtid som de facto är hållbar?
Visioner är visioner, inga kvartalsrapporter. Men det kanske det politikerna måste anpassa sig till. Ingenting får längre blicka mot framtiden, får då blir du kallad naiv och oansvarig. Populistiska idéer som kan genomföras i en handvändning och som ligger i tidens air av missnöjdhet - det är numera politiskt korrekt.
Tänk att två så olika världar som Guatemala och Sverige kan dela så mycket.
2 Comments:
Sant. Och sorgligt. Pragmatism och realpolitik så långt man kan se. Så har det kanske varit länge, men nu är det tydligare än någonsin.
Personligen tror jag att partier har allt att vinna på att tala om deras grundläggande syn på människan, samhället och politiken oftare.
Det är inte så konstigt att folk flyr miljöpartiets höga bensinpriser om det talas för lite om de grundläggande värdena bakom.
(Men så är jag inte heller partipolitiskt aktiv. En del av förklaringen är det stora glappet mellan ideologi och det partierna gör i verkligheten. Vilket ska jag gå efter när jag väljer parti?)
Vad ska man gå efter vid val av parti? Det är en bra fråga. Det finns så mycket snack och så liten verkstad idag i partipolitiken att det gäller att kunna se träden för skogen.
Själv väljer jag parti utifrån min livssyn och hur den överensstämmer med de partiernas ideologier. Men trots mitt partiengagemang upplever jag att det blir svårare att se de ideologiska skiljelinjerna, det som snarare framgår är vem som är bäst populist.
Jag skulle vilja att fler röt ifrån och krävde helhetstänk framför snabba lösningar i politiken. Partierna lyssnar trots allt väldigt mycket vad medborgarna skriver i insändare och i allmänhet anser är viktiga frågor.
Skicka en kommentar
<< Home