Folkets nej till Konstitutionen
55,5 röstade nej till Konstitutionen i Frankrike. 70 procents valdeltagande. Det är stort och det är en avgörande markering inför EU:s makthavare.
Spaniens finansminister och f d EU-kommissionär Pedro Solbes menade i en intervju (ram) i Rapport igår att fransmännen inte gått och röstat om förslaget till konstitution utan om inrikespolitiken i Frankrike. Reportern presenterade nej-sägarna som "kommunister" och "national frontare".
Det är så att man tar sig för pannan.
Först av allt säger makthavarna att folket inte förstår sig på vad de röstar om, och att om de väljer "fel" alternativ då har de absolut inte satt sig in i frågan. Detta står emot den verklighet som speglat valrörelsen i Frankrike under den senare tiden där frågan intensivt har debatterats i tv och bland kompisar emellan. Det finns säkert mer exempel på detta.
Sedan är det faktiskt inte så att inrikespolitik och EU-politiken är fristående varandra. De har under harmoniseringsarbetet blivit djupt beroende av varandra. Speciellt efter eurons införande.
Men försök inte säga att människor inte vet vad de röstar om. Stämpeln som EU:s makthavare har som maktpampar går inte bort på det sättet. Politikerföraktet försvinner inte.
Och att sedan Nationell Front har en EU-kritisk linje - gör det då alla EU-kritiker till rasister?
De som kritiserar EU:s marknadsliberala politik och kräver ett mer decentraliserat samarbete på Europanivå - de är självklart antingen rasister eller kommunister.
Det är pinsamt låg nivå på porträtteringen av nej-sägarna. Det är faktiskt en stark majoritet av det franska folket som sagt nej. Detta är folkets röst som har fällts. I demokratins namn är detta något att respektera.
EU lider idag av en stor förtroendekris. Unionens medlemsländer har ett smärtsamt lågt valdeltagande till EU-parlamentet. I Sverige låg valdeltagandet i förra årets val till parlamentet på 37 procent, 1995 låg den siffran på 41,5 procent. De vid för tidpunkten tio nya medlemsländerna hade förra året ett valdeltagande på 26,4 procent.
Det är tydligt att en majoritet av EU-medlemsländernas medborgare inte finner det som meningsfullt att gå och rösta vid valen till EU-parlamentet.
Att toppa av det här med det faktum att snittåldern av de delegater som satt och tog fram förslaget till EU-konstitutionen (Framtidskonventet)var närmare 70 år. Dessutom var enbart 17 procent va de 105 delegaterna kvinnor.
Framtidskonventet innehöll självklart heller ingen representation från den EU-kritiska sidan som kräver mer decentralisering.
Sanningen är den att så fort makthavarna vågar fråga folket om sin mening får de svar på tal. Att sedan makthavarnas svar på förtroendekriser är att sparka andra än sig själv är dessutom fascinerande. Inte demokratiskt, men väl fascinerande.
Se bara på Sveriges folkomröstning om EMU där närmare 60 procent av svenska folket gick emot regeringens linje och även högerpartierna. Vad hände? Ingenting. Ingenting! Det var "låtsas som det regnar"-taktiken som sattes på".
Frankrike kommer att genomföra en regeringsombildning efter valresultatet. Vilket dock ter sig mer logiskt än att göra ingenting, efter en sådan misstroendeförklaring av regeringspolitiken.
Det är demokratiskt förödande att socialdemokraterna och högerpartierna inte kan erkänna svenska folket rätten att få folkomrösta om något som är så viktigt och avgörande för vår framtid.
Spaniens finansminister och f d EU-kommissionär Pedro Solbes menade i en intervju (ram) i Rapport igår att fransmännen inte gått och röstat om förslaget till konstitution utan om inrikespolitiken i Frankrike. Reportern presenterade nej-sägarna som "kommunister" och "national frontare".
Det är så att man tar sig för pannan.
Först av allt säger makthavarna att folket inte förstår sig på vad de röstar om, och att om de väljer "fel" alternativ då har de absolut inte satt sig in i frågan. Detta står emot den verklighet som speglat valrörelsen i Frankrike under den senare tiden där frågan intensivt har debatterats i tv och bland kompisar emellan. Det finns säkert mer exempel på detta.
Sedan är det faktiskt inte så att inrikespolitik och EU-politiken är fristående varandra. De har under harmoniseringsarbetet blivit djupt beroende av varandra. Speciellt efter eurons införande.
Men försök inte säga att människor inte vet vad de röstar om. Stämpeln som EU:s makthavare har som maktpampar går inte bort på det sättet. Politikerföraktet försvinner inte.
Och att sedan Nationell Front har en EU-kritisk linje - gör det då alla EU-kritiker till rasister?
De som kritiserar EU:s marknadsliberala politik och kräver ett mer decentraliserat samarbete på Europanivå - de är självklart antingen rasister eller kommunister.
Det är pinsamt låg nivå på porträtteringen av nej-sägarna. Det är faktiskt en stark majoritet av det franska folket som sagt nej. Detta är folkets röst som har fällts. I demokratins namn är detta något att respektera.
EU lider idag av en stor förtroendekris. Unionens medlemsländer har ett smärtsamt lågt valdeltagande till EU-parlamentet. I Sverige låg valdeltagandet i förra årets val till parlamentet på 37 procent, 1995 låg den siffran på 41,5 procent. De vid för tidpunkten tio nya medlemsländerna hade förra året ett valdeltagande på 26,4 procent.
Det är tydligt att en majoritet av EU-medlemsländernas medborgare inte finner det som meningsfullt att gå och rösta vid valen till EU-parlamentet.
Att toppa av det här med det faktum att snittåldern av de delegater som satt och tog fram förslaget till EU-konstitutionen (Framtidskonventet)var närmare 70 år. Dessutom var enbart 17 procent va de 105 delegaterna kvinnor.
Framtidskonventet innehöll självklart heller ingen representation från den EU-kritiska sidan som kräver mer decentralisering.
Sanningen är den att så fort makthavarna vågar fråga folket om sin mening får de svar på tal. Att sedan makthavarnas svar på förtroendekriser är att sparka andra än sig själv är dessutom fascinerande. Inte demokratiskt, men väl fascinerande.
Se bara på Sveriges folkomröstning om EMU där närmare 60 procent av svenska folket gick emot regeringens linje och även högerpartierna. Vad hände? Ingenting. Ingenting! Det var "låtsas som det regnar"-taktiken som sattes på".
Frankrike kommer att genomföra en regeringsombildning efter valresultatet. Vilket dock ter sig mer logiskt än att göra ingenting, efter en sådan misstroendeförklaring av regeringspolitiken.
Det är demokratiskt förödande att socialdemokraterna och högerpartierna inte kan erkänna svenska folket rätten att få folkomrösta om något som är så viktigt och avgörande för vår framtid.
12 Comments:
Godsägar-Persson sade i någon intervju att EU gått fram "för fort", vanligt (obegåvat?) folk hade inte förstått hur bra allt egentligen var tydligen. Andra hävdar att EU-arbetet gått för långsamt.
Det är ingen som frågar sig ifall det inte är farten det är fel på, utan riktningen. Beklämmande.
Hysteriskt kul att befolkningen i ett av europas EU-positivaste länder säger nej, medan ett av europas mest EU-skeptiska säger ett solklart ja. Fint att se att vårt parlament ligger så nära folkviljan...
/Pirum
på andra sidan av politikerföraktets gärsgård finns folkföraktet...
politikerns förakt för folket.
den själgoda, upphöjda, cyniska och integritetsavsaknade maktfullkomligheten.
de är menade att vara Anakin men Marknadens värderingar lurar dem till att bli Darth Vaders. (ursäkta den dåliga jämförelsen, var på bio i går med min son :)
politikerna styrs alltför sällan av en god värdegrund, vilket inte är så konstigt, eftersom väljarna är Marknadens slavar och väljer den som lovar mest pengar...
Politikerföraktet är välförtjänt.
Folkföraktet däremot är det största problemet vi har i dagen samhälle (även om det knappast handlar om att politikerna skulle smöra för, eller överhuvudtaget respektera, principen om den fria marknaden. Tvärtom.)
Ottosson: Nej, det är klart.
Jag syftar på de värderingar som tyvärr verkar dominera den kommersiella marknaden; som lusta, vrede, girighet avundsjuka etc.
I politiken yttrar sig samma värderingar på andra sätt men det är samma djur menar jag.
De känslor du nämner tror jag knappast är specifikt för marknadsekonomi (vilket vi verkligen inte har i sverige), utan snarare uppkommer i alla samhällen, eftersom dom är en del av människans psykologi.
Egoism är den centrala delen av människans (gäller iofs alla levande varelser) beteende, men det behöver inte vara negativt.
Om man däremot koncentrerar makt på ett ställe så uppstår det ett begär efter mer makt. Ju mäktigare tex en stat är, desto mer söker politikerna efter mer makt.
Då uppstår det här föraktet för vanligt folk, för enskilda individer.
otto: du skriver fint, jag lägger upp dig på min sida, eller inte dig, men en länk till din blogg :) jag läser HAX med nöje åxå.
Man tackar :)
Föraktet från makthavarna i riksdagen och regeringen visar sig i detta fallet genom att de ej erkänner svenska folket rätten till en folkomröstning om EU-konstitutionen.
Föraktet yttrar sig genom att man säger att svenska folket inte är "tillräckligt insatta" eller faktiskt inte är "kapabla att sätta sig i frågorna".
Av någon anledning sitter alltså enligt Göran Persson och högerpartierna landets intelligentia i riksdagen. Who knew? Jag som trodde det var en representativ demokrati vi hade.
Men vi har en grundlagsfäst rättighet att få folkomrösta vid grundlagsändringar. Dvs, ett val ska förrättas mellan beslut om grundlagsändringar.
Men det har ja-partierna kringgått genom att påstå att övergången från ett mellanstatligt till ett överstatligt EU-samarbete inte ändrar svensk grundlag.
Ignorans är en annan taktik således.
det är sånt här grönt hyckleri som är skrattretande. det räcker att man nämner biltullar och att svenska folket redan har sagt ja till EU en gång. inte mkt respekt för folkets vilja från er där inte.
men skönt är det att gaullisterna fick sig en välförtjänt knäpp på näsan. dags för en rigid federal version nu.
Men jag har aldrig hört noån på ja-sidan säga allt det där. Det är ständigt nej-sägare som opåstår att risdag och regering är mot folkomröstningar på grund av någon slags folkförakt. Det är en bild du, zaida, och andra sprider ut. Det spär på politikerföraktet.
Men kom inte och säg att det är ja-sidans argument.
Dico: Du är medveten om att socialdemokraterna och borgarna tillsammans beslutat att EU-konstitutionen ska tas i riksdagen och inte genom en folkomröstning som man gör i minst 10 andra EU-länder?
Vi har ett projekt om eu på min skola, vilket har lett til ett flertal föreläsningar från olika håll.
En av de första var när vi besökte eu kommissionens kontor i sthlm.
Våran föreläsare förklarede för oss att folket i frankrike rösta nej på grund av att de inte blivit tillräckligt informerade, de visste inte tillräckligt mycket. och att de inte gillar chirac.
Dagen efter besökte ordföranden för folkrörelsen nej till eu våran skola. han berättade att frankrike var det enda land där hela befolkningen fått varsin konstitution i brevlådan, känn på den.
Skicka en kommentar
<< Home