Antifeministernas egna värld
Aftonbladet har fått en ny krönikör: EvaEmma Andersson, 20 år och arg. På frågan om hon är feminist säger hon:
Och så har vi här återigen en tjej som gått på myten om att feminism är för några få och inte för alla. Liksom i Antifeministiska samfundet där Erik förklarar deras tes om "för jämställdhet, emot feminism med" att feminister inte kämpar för jämställdhet utan bara för kvinnor även om det sker på männens bekostnad. Myter, demonisering och rent skitsnack präglar fortfarande begreppet feminism.
EvaEmma förklarar vidare i intervjun i Aftonbladet att hon tänker skriva om bl a feminism. Vi har alltså kvinnor som engagerar sig i den feministiska frågan men fortfarande inte förstår eller vill förstå könsmaktsordningen på djupet. Det är som en överlevnadsinstinkt kan jag tänka mig. Hur jävla kul är det att hela tiden vara medveten om att man som kvinna jämt är i underläge, på bussen, på jobbet, i skolan och i hemmet. Det är inte kul. I The Matrix säger filmens Judas Cypher att ignorance is bliss. Jag håller med. Men jag vägrar att tillämpa den devisen. Hur smärtsam än verkligheten faktiskt är. Hur ska vi annars kunna förändra världen? Hur ska vi annars få lika rättigheter för kvinnor?
Människor som säger att feminism är emot män och för kvinnors förtryck av män vill definiera om verkligheten. De vill sätta den agendan som de finner sig tryggast i. Verkligheten kommer dock att komma ikapp. I valet kan ett feministiskt parti komma att ta plats i riksdagen. Verkligheten är här med större kraft än vi vill inse. Jag ser däremot fram emot EvaEmmas krönikör.
-Nej. Man ska inte skilja sig ur mängden och göra sig till ett offer, man ska inte kämpa för någons lika rättigheter utan allas.
Och så har vi här återigen en tjej som gått på myten om att feminism är för några få och inte för alla. Liksom i Antifeministiska samfundet där Erik förklarar deras tes om "för jämställdhet, emot feminism med" att feminister inte kämpar för jämställdhet utan bara för kvinnor även om det sker på männens bekostnad. Myter, demonisering och rent skitsnack präglar fortfarande begreppet feminism.
EvaEmma förklarar vidare i intervjun i Aftonbladet att hon tänker skriva om bl a feminism. Vi har alltså kvinnor som engagerar sig i den feministiska frågan men fortfarande inte förstår eller vill förstå könsmaktsordningen på djupet. Det är som en överlevnadsinstinkt kan jag tänka mig. Hur jävla kul är det att hela tiden vara medveten om att man som kvinna jämt är i underläge, på bussen, på jobbet, i skolan och i hemmet. Det är inte kul. I The Matrix säger filmens Judas Cypher att ignorance is bliss. Jag håller med. Men jag vägrar att tillämpa den devisen. Hur smärtsam än verkligheten faktiskt är. Hur ska vi annars kunna förändra världen? Hur ska vi annars få lika rättigheter för kvinnor?
Människor som säger att feminism är emot män och för kvinnors förtryck av män vill definiera om verkligheten. De vill sätta den agendan som de finner sig tryggast i. Verkligheten kommer dock att komma ikapp. I valet kan ett feministiskt parti komma att ta plats i riksdagen. Verkligheten är här med större kraft än vi vill inse. Jag ser däremot fram emot EvaEmmas krönikör.
posted by Zaida at 20:17
8 Comments:
Bra!
"Hur ska vi annars få lika rättigheter för kvinnor?"
vilka rättigheter är det män har men inte kvinnor? vilka lagar diskriminerar kvinnor? det finns de mot män...
är det inte jobbigt att gå och vara misstänksam mot varenda man du ser, baserat på dåliga erfarenheter av vissa rötägg? känns det inte trist att du kanske har dissat en potentiell pojkvän för att du har trott dig känna honom (hans 'onda väsen') bättre än han själv?
Jag håller onekligen med dig om den här fina formuleringen om vad som präglar feminismen: "Myter, demonisering och rent skitsnack präglar fortfarande begreppet feminism.", men på något sätt har jag ändå kvar intrycket av att vi inte riktigt menar samma sak.
Men om det nu är så, som du menar, att feminismen inte kämpar för kvinnor på männens bekostnad, varför bygger då den feministiska retoriken så mycket på en föreställning att partnervåldet nästan enbart drabbar kvinnor, och varför bygger man en sådan föreställning på en så tydligt sexistisk studie som Slagen Dam?
Det måste kännas trevligt att kunna säga att det är andra som minsann inte förstår (nästan som om de hade "falskt medvetande"), men borde man då inte bygga en föreställning om att kvinnor underordnas genom mäns våld på lite bättre vetenskapliga studier än så?
99 procent av våld i när relationer utövas av män mot kvinnor. Den resterande delen är kvinnor som slår män.
Var bör vi då agera för att förhindra fler övergrepp? Det jag ser är ett genomgående samhällsproblem där män utövar våld mot kvinnor i ett desperat uttryck för att kunna känna kontroll och makt över sitt liv. Den klassiska mansrollen befinner sig i kris i dagens mer och mer jämställda samhälle.
Om du vill engagera dig emot kvinnors våld mot män kan du ju göra det. Jag ser ett större samhällsproblem i mäns våld mot kvinnor.
Andra som vill beskriva manligheten som så våldsam som möjligt brukar referera till siffran 99% och säga att så stor andel av det totala våldet i samhället utövas av män, men du bjuder alltså över. Även föreställningen att 99% av allt våld skulle utövas av män är en myt som bygger på att man bara räknar anmält våld och inte räknar med mörkertalen.
Alla undersökningar som seriöst tagit itu med att räkna kvoten mellan mäns och kvinnors partnervåld kommer fram till att kvinnor misshandlar lika mycket – minst. En god sammanställning av de studier som gjorts i frågan finns tillgänglig hos det irländska hälsodepartementet (som pdf).
När du nu så självsäkert, så att du påstår att andra inte förstår, kan hävda att 99% av partnervåldet utövas av män, så borde det inte vara alltför svårt att hänvisa till en källa som styrker detta påstående. Men det bör alltså vara en undersökning som inte baserar sig på anmälningar av partnervåld, utan en som räknar med mörkertalen också, för att den ska vara trovärdig.
I väntan på den hänvisningen, tar jag mig friheten att återigen ta fram ett fint citat från din inledande text: Ignorance is bliss. Att ta reda på hur våldet i våra hem ser ut i verkligheten kan nämligen lätt ge varje rättrogen feminist kalla kårar:
Verkligheten kommer dock att komma ikapp.
Ja, visst styr "den manliga överordningen" så glasklart än en gång. Och det med rätta.
Jag menar, vemsomhelst ser ju att Nisse regerar. Välformulerat vs. svamligt.
Filmcitat vs. länkar.
Manligt vs. kvinnligt.
Nisse vs. Zaida.
På Zaidas blogg.
Klockrent! Tack Nisse!
Haha, här har nån blivit överkörd...
Hur kan något som står för jämlikhet ha ett så ensidigt namn?
Det man kanske bör fråga sig som förespråkare för feminismen är lite av följande:
i) Varför tycker då så extremt många att genomsnittsfeminismen såsom den uttolkas i "svensk debatt" är en kvinnofråga? Varför tycker vi att det är lite märkligt när feministiskt initiativ startas och skriver en plattform där man inte nämner en enda punkt kring hur män faktiskt också tjänar på "avskaffande" av könsroller (ja, jag tror vi skulle vara dom stora vinnarna t o m).
Det ständiga svaret från zaida och andra feministiska debattörer är att vi inte förstått. Vi är lite bakom, vi har inte sett ljuset mer eller mindre.
Graden av självkritik är så låg att det är helt horribelt. Det är faktiskt inte särskilt konstigt att man jämför dagens feminism med t ex marxismen såsom den debatterades och propagerades för i medier på 60-talet. Så fort kritik smyger sig fram så är det för att man "inte sett ljuset" eller andra diffusa svar.
Hur är det?
A. Kanske är det helt enkelt så att de "etablerade" feministerna har gjort feminismen i Sverige till en kvinnofråga. Dem har helt enkelt inte fattat att det är en fråga som rör både män och kvinnor.
B. Kanske är det så att dem har fattat detta, men är horribelt dåliga på att framföra detta.
C. Eller så är det så att alla andra är bakom flötet och ännu inte "förstått".
Zaida och andra så kallade feministiska debattörer väljer alltid alternativ C. Ni kanske borde sätta er ner och stund och reflektera lite...själva.
PS. Jag väler att fokuserea primärt på våldet av män mot män. Det är den stora posten, och att minska den borde rimligtvis ägnas mest kraft åt.
Skicka en kommentar
<< Home