Tantas cosas que han pasado

Det har ju varit mycket SSU den här veckan. Mycket ungdomsförbundsfiffel. Idag rapporterade Ekot om att alla ungdomsförbund har fifflat. Detta är helt och hållet osanning. Som företrädare för Grön Ungdom kan jag svara för att vi aldrig har trissat upp våra medlemsiffror. Och den som inte tror mig kan se vår medlemshistorik sedan 1988. Vi har alltid legat på en lägre nivå än de andra ungdomsförbunden, närmare verkligheten skulle jag säga. När Ekot gjorde sitt avslöjande 1994 om ungdomsförbundens fifflande med medlemssiffror var Grön Ungdom inte ett av de ungdomsförbunden som fick krypa till korset. Ekot behöver göra lite bättre bakgrunds research om de ska behålla sin journalistiska trovärdighet.

Sedan Christian Diesens rapport som presenterades i måndags bekräftar bara det alla egentligen vet. Invandrare är lättare att sätta dit för brott än svenskar. Invandrare anmäls oftare, fälls oftare, får strängare straff och behandlas sämre i kriminalvården. Samma tes går att applicera på diskussionen om våldtäktsmän. Av de fåtalet fall som leder till åtal av alla polisanmälningar (ca 8 %) leder bara 2 % till fällande domar. I dessa fall handlar det mest om invandrare som misstänks för sexuella övergrepp. Det är en vansinning situation där det är en större sannolikhet att invandrare misstänkliggörs för brott än svenskar. Vi måste göra någonting åt den här världen där vi hela tiden försöka dela upp allting i svart och vitt. Ingenting är perfekt, men det blir inte bättre av att vi demoniserar och hyser fördomar mot sådant som inte tillhör vår vänskapskrets och miljö. Världen är så stor, men samtidigt så liten. Vi tillhör faktiskt alla samma släkte, mänskligheten. Det är viktigt att vi tänker på det.

Den här veckan har jag påbörjat en ny danskurs och äntligen lyckats avsluta mitt examensarbete på juristlinjen. Det är faktiskt hur underbart som helst. Om någon vecka går det att höra mig flåsa på min streetfunk-lektion i P1:s program Kropp och Själ. Holla.