Behind the valkampanj-scenes

Dagens debatt mot Johan Pehrson (fp) gick som förväntat oerhört bra. I aulan på Örebro universitet pucklade vi på varandra om buggning och hemliga tvångsmedel. Jag tycker det var oerhört kul att för första gången den här valrörelsen faktiskt aktivt få debattera integritetsfrågorna i ett offentligt forum. Jag frågade honom (förutom hur i hela friden liberalerna som alltid varit motståndare till statens godtyckliga ingripande i människors privatliv nu har ändrat åsikt och är för buggning) vad han menade i den senaste debattartikeln på SvD:s Brännpunkt där han slog fast att integrationsfrågor hör hemma i ett nytt säkerhetsdepartement med antiterroristfokus han vill införa. Menade han verkligen att invandrare per definition som kommer till vårt land är att betrakta som säkerhetsrisker och i slutändan terrorister? Jag fick en klassiker som svar, nämligen inte så mycket svar på frågan utan lite fluff om att det är viktigt att se till att massmördare inte kommer in i landet. Inte riktigt vad jag frågade om.

Två glada debattörer.

Nu ska jag ju debattera mot Pehrson även fler gånger! Jag menar, det här får ni ju bara inte missa nästa gång! Jag kommer möta honom på Hallsbergs torg i debatt fredag 8 september mellan kl 16-17. Kom gärna förbi då!


Liten valkampanjsbilddagbok:

Centerpartist + risi frutti. En av mina debattmotståndare i P4 Örebros valdebatt om integrationsfrågor. Risi fruttin fick vi som lunch under den två timmar långa debatten.

Superkool snubbe som började trixa med sin hoj, faktiskt för att Johan Pehrson bad honom göra några konster framför folkpartiets valstuga.

Missa inte debatten mot Pehrson!

När jag såg affischen låg jag dubbelvikt av skratt. En jantesida av mig kände att så här får man faktiskt inte säga. Men samtidigt, jag vill bjuda på mig själv. Låta mina väljare se att jag faktiskt kan säga saker med glimten i ögat.

Imorgon bär det av till P4 Örebro mellan kl 11-13 då jag ska debattera integration med övriga riksdagspartier.

Efter det ska jag ha en debatt på Örebro universitet mot borgarnas justitieministerkandidat Johan Pehrson (fp och nuvarande ordförande för justitieutskottet). Jag lovar er mycket 1984-bashing och dissande av integritetskränkningar som lagförslagen om buggning och preventiva tvångsmedel innebär.

Be there or be square! Debatten är som sagt på Örebro universitet, aulan, kl 14.00-15.00.

Kom gärna och lyssna och tyck till!

Blockbashing är kul. Politik är kul.

Alltså, kampanjarbete är fetilicious. Det är alltid upp och ner, precis som livet. Men nu är jag så glad över att jag har tryckt upp mitt kampanjmaterial som Magnus har gjort ett fantastiskt jobb med. (Magnus är min hjälte. Puss på dig!)



I lördags hade jag en debattartikel inne i Nerikes Allehanda mot moderaternas homofobiska politik. Jag lackade när jag såg moderaterna försöka komma undan en moderatpolitikers inlägg om att äktenskapet bara är menat för en man och kvinna med att enbart deklarera "det är inte vår politik" i en extremt kort replik. För att vara kortfattad kan man ju bara hänvisa till RFSL:s undersökning som konstaterade att (m) är näst sämst innan (kd) på HBT-frågor *surprise*. Ska ju bli kul att se om någon moderat får för sig att svara.



Okej.

Idag har jag besökt två SFI-klasser i Vivalla i Örebro. Det var jättekul att prata med dem alla om sina svårigheter att få jobb. Om deras aversioner inför att bli socialbidragstagare och deras drömmar om att få ett enkelt jobb som gör deras tillvaro socialt och ekonomiskt meningsfullt i Sverige. De frågade även om varför vi i miljöpartiet var motståndare till EU, varför vi arbetar för arbetstidsförkortning och vad vi vill göra åt ungdomar som är stökiga och tenderar att begå brott. Det var bara intressanta frågor jag fick. Tack för den förmiddagen alla!

Sedan blev det obligatoriskt valstugehäng. Det kom in en kvinna som förklarade att flyktingar måste som flera partier tycker skriva på ett kontrakt om att de tänker läsa svenska och arbeta om de tänker bo Sverige. Jag förklarade för henne att bara närvaron av ett sådant kontrakt talar om för flyktingar att vi utgår ifrån att de är bidragsberoende, utsugande, socialt inkompetenta människor. Vi utgår inte från att människor som kommer till vårt land faktiskt gör det för att de flyr från förtryck och förföljelse och sedan i den här fristaden de får också vill jobba och vara en del av samhället som alla andra.

Alla dessa asmesiga förslag om hårdare krav för att få studiebidrag för att läsa på SFI (socialdemokraternas förslag (förresten visste ni att studiebidraget som ligger på 5500 kr för SFI-studenter och praktikanter har legat på samma nivå sedan 1995, skamligt säger jag) , invandrarkontrakt, språkkrav (folkpartiets + övriga borgarpartiers förslag numera) är bara den feges sätt att omskriva en främlingsfientlig inriktning på integrationspolitiken och avhumanisera vår solidaritet med människor i världen som behöver vårt stöd.

Jag brukar fråga mig var dessa strömningar kommer ifrån? Jag menar, de är trots allt inte så ovanliga i dagens Sverige. Speciellt inte om man sitter lite avskilt med vederbörande. Då kommer långa förklaringar om att "i sanningens namn är det förbannat viktigt att ställa krav på invandrarna så att de inte kommer hit och tror att de kan leva på bidrag, ta våra jobb och våra kvinnor ifrån oss".

Är vi rädda? Är vi rädda för det okända som kastar upp en bild mitt framför oss om hur världen också kan fungera?

Men tro nu inte att jag skulle hymla med folkgruppers krav på att förtrycka mänskliga rättigheter som t.ex. åsiktsfriheten och jämställdhet. De universella mänskliga rättigheterna är inte förhandlingsbara.

Men deras patriarkat och diktatur ger oss inte rätten att behandla dem som människor värda mindre än oss själva. Men deras stapplande svenska, blatteuppsyn och konstiga namn som får oss att efter "hej" säga "var kommer du ifrån då?" istället för att fortsätta det samtalsämnet som egentligen var anledningen till mötet.

Integration my ass. I borgarnas och sossarnas wannabe-smygrasistiska värld är assimilation den bakomliggande teorin.

När ska vi alla acceptera varandras olikheter? Hur svårt ska det vara?

Det här med olikheter får mig lite osökt att tänka på den här valaffischen jag såg på östermalm:



Moderatlogik fascinerar mig: renhet = bortrengöring av ickeexisterande klotter på östermalm = klottrare är pöbel = ut med pöbeln = rösta på moderaterna = okej?


Eller ta det här kristallklara politiska statement från SL:



Finn ett fel någon?

TV-diskussion om kärlek och sex

Ikväll ska jag vara med i SVT 24 och prata om filmen Säg att du älskar migs angelägna ämne: ungdomar och deras livsvillkor, sexualitet och respekt.

I filmen utsätts Fatou för ett övergrepp av några killar. Det är tyvärr en inte allt för ovanlig historia att tjejer i jakten på kärlek, bekräftelse, sex och allt som hör till utsätts för ett övergrepp. Av alla tjejer jag har pratat om detta med har berättat för mig att de på ett mer eller mindre grövre sätt blivit utsatta för något övergrepp.

Det är den verklighet tjejer lever i. Vi går hem när det är mörkt, men vi gör det med mobilen i handen, snabba steg och rädslan inombords när vi går hem. Men det mest vanliga är faktiskt att människor vi litar på begår övergrepp mot rätten till vår kropp och integritet. Pojkvänner, romanser, flirtar... Enligt BRÅ begås 8 av 10 våldtäkter av en man som offret känner, ofta någon som kvinnan har en relation med.

I programmet ska jag diskutera ämnet med en moderatpolitiker. Titta gärna!

Go Helena!

Helena Leander kandiderar för miljöpartiet i Uppsala. Kryssa henne! Superkool tjej som kämpar för feminism och djurens rättigheter.



Från dagens valbilaga i DN.

Du är efterlyst!

Nu när valkampanjandet börjar dra igång på riktigt behövs det stöd och hjälp från intresserade medborgare och väljare.

Därför vill jag gärna att alla som är intresserade av att stödja min kampanj till riksdagen kontaktar mig. Alla som är intresserade hjälpa till i kampanjen på något sätt får jättegärna kontakta mig på min mail zaida@mp.se .

Eftersom jag gör min kampanj på få resurser behövs även allt ekonomiskt stöd som går att finna. Känner du för att bidra med några kronor för att jag ska kunna trycka upp broschyrer, affischer och knappar - hör av dig!

Ni har väl sett att min kampanjsida är uppe på zaida.se. Kolla gärna in den!

Valkampanjsdagboken börjar

Oj, vilken dag. Första dagen i Örebro har innefattat allt ifrån en debatt på gymnasiet i Kumla, fixande med broschyrer och affischer till inköp av sängkläder och tvål.

Jag har nu mitt tillhåll i fyra veckor i Örebro i ett tomt rum med en luftmadrass på golvet. Fast det värsta av allt är trots allt att det inte finns internet där. Jag vet inte hur det ska gå att leva en månad i valrörelsearbete utan säker tillgång till internet. Så om ni ser mig ränna runt på stan med min bärbara dator i högsta hugg är det inte en tjej vilse i pannkakan, det är jag som letar efter trådlöst internet för att langa iväg artiklar och pressmeddelanden.

Imorgon blir en dag valstugejobb, letande efter tryckeri och ett möte med iranska föreningen i Örebro. Jag ser verkligen fram emot att ägna min energi åt politik och mindre logistik.

Nu är det full fart framåt. Och för att parafrasera en gammal Grön ungdom-devis: politiskt inflytande är ingenting man får, det är något man tar. :)

Gruppvåldtagen.

Med huvudet nere, chockade ögon och handen framför munnen gick min mamma emot mig. Jag såg framför mig hur något fruktansvärt hade hänt. Men jag kunde aldrig ana vad hon skulle säga:

"Anna blev gruppvåldtagen i natt."

"Vad sa du?"

"De var tre stycken. De våldtog henne i natt."

En vän till min familj var ute på fest igår kväll och det slutade med att hon blev gruppvåldtagen. Jag träffade henne idag och försökte på mitt eget taffliga sätt ge henne stöd genom min juridiska kunskap.

Och hon satt där mitt emot mig med tårar i ögonen som aldrig slutade komma. Jag såg hennes händer som hade försökt kämpa bort männen, alla lösnaglarna hade brutits av och därför var nästan alla hennes fingertoppar helt omplåstrade.

Polismannen hon hade träffat på natten direkt efter övergreppet hade sagt till henne "du, det är bäst du lägger ned det här". Han ville att hon skulle låta bli att polisanmäla.

Idag ringde polisen hem till familjen och i något självterapeutiskt syfte förklara hur jobbigt de hade det nu och att just idag hade de fullt upp med att livvakta politiker på stan.

Jag kräks på inkompetenta poliser som bemöter kvinnor som har fått sitt inre skändat för all framtid med likgiltighet och till och med förakt. Jag förbannar ett rättsväsende som inte ger brottsoffer det tillbörliga stöd de behöver.

Varje år sägs 20 000 våldtäkter begås i Sverige, endast tio procent av dessa polisanmäls. Av dessa går endast åtta procent till åtal och 2 procent till fällande dom. Enligt professor i processrätt Christian Diesens undersökningar läggs 95 av 100 våldtäktsutredningar ner på grund av inkompetens och ointresse.

Så vem vågar tro och hoppas på rättsväsendets beskydd och rättsstatens upprättelse för den utsatta idag? Inte jag. Inte om saker och inte förändras. Inte så länge inte stora insatser gör för att utbilda polis-, åklagar- och domarväsendet i bred skala i utsatta kvinnors situation.

En sak måste vi veta, att medan politiker står på torg och livvaktas av poliser, väntar en gruppvåldtagen kvinna på att någon ska uppmärksamma hennes polisanmälan.



* Anna, heter så klart inte det utan något annat.

En dag i riksdagen

Jag hör avlägsna skrattkramper. Och efter fem minuter dimper ett brev ned i min mailbox:

"hysteriskt fredagsnöje...

http://www.knappnytt.nu/ShowEpisode.aspx?id=5"

Vem påstod att självironi inte är den bästa ironin?

Det händer grejor

I lördags höll jag i ett releasesläpp för min kampanj till riksdagen i Örebro. Det uppmärksammades och blev riktigt trevligt med en en bra uppslutning där jag pratade med intresserade väljare och miljöpartister om mina tre prioriterade frågor i valet: brudar, blattar och demokrati.

Det har tyvärr varit tekniskt strul med att få upp hemsidan. Det är sånt som händer. Jag hoppas att den ska vara uppe imorgon.

Imorgon är jag med i SVT 24 och diskuterar premisserna för att personvalskampanja med kristdemokraternas Lars Wohlin. Det ska bli spännande. Kolla gärna!

Vita huset nästa

Jag brukar aldrig känna mig träffad av såna här test. Men det här tar jag som en komplimang. :)



Smart, sexy, and sassy, both the press and other staffers know not to mess with Claudia Jean. A natural at her job, the press secretary is sensitive toward women's issues and stands up for 'the Sisterhood.' Her wit and one-liners along with her lip synching ability are known across the land.


:: Which West Wing character are you? ::

Heliga skrifter enligt Zaida

Vem sa att litteraturkanon var en dålig idé? Det finns böcker som inte går att leva utan. Böcker som jag inte vet vem jag hade varit utan. Jag lyder Krohnan och bekänner färg:

1984 av George Orwell. Övervakningssamhället. Nyspråk. Alla ingredienser som vi ser i dagens globala utveckling av världen. Tillåt mig parafrasera andemeningen: vägen till helvetet är kantat med goda ursäkter.

Blonde av Joyce Carol Oates. För alla som trodde feminism var en teoretisk kurs i genusvetenskap. Det här är den patriarkala verkligheten uppspottad i ansiktet på världen som tacksamt lapar i sig den i form av en vacker kvinna.

American Psycho av Bret Easton Ellis. Konsekvensen av det materialistiska, mammonavgudande och andefattiga livet som marknadsekonomin predikar.

Zahiren av Paulo Coelho. Tänk att ha allt men ändå inte känna sig lycklig? Hur blir man lycklig egentligen? En opretentiös bok om besattheten av kärlek och behovet av att släppa taget om det förflutna för att kunna leva i nuet. Så enkel, men ändå så djup.

Musten i aina

När helvetet brakade loss i Göteborg juni 2001, startade det på Hvitfeldtska gymnasiet. Där omringade polisen skolan med hund- och hästpatruller och containermur. 650 personer satt inlåsta på skolan utan individuellt bestämd brottsmisstanke. Sicken rättsstat vi bor i.

Hur som helst, med i förhandlingsgruppen mellan polisen och demonstranter fanns Hans Abrahamsson, även känd som docent i freds- och utvecklingssforskning vid Göteborgs universitet. Men hans försök att skapa en dialog med polisen var fruktlösa och polisen stormade slutligen skolan och grep alla 650 individer som bodde där.

Idag presenterar Abrahamsson ett viktigt forskningsprojekt på GP:s debattsida. Han avslöjar att den svenska neutralitetslinjen lett till informella kontakter med USA och vår militära underrättelsetjänst (Must).

Det var således Musts okunniga verklighetsbild om globala aktivistnätverk som skapade den oproportionerligt stora hotbilden mot George Bush när han besökte Göteborg under EU-toppmötet. Det var denna overkliga hotbild som ledde till den största konfrontationen mellan demonstranter och polis i svensk historia.

Idag på tunnelbanan kunde jag se en ny reklam från polisens satsning att locka nya kids till polisutbildningen. Den gav mig en nostalgisk tillbakatripp till en polisattityd i Göteborg som hade precis den motsatta förståelsen för aktivism, nya generationers intressen och livsdrömmar:

Fett! Nu kör vi!

Imorgon bär det av till Örebro för ett releasesläpp för min riksdagskampanj. Jag står på andra plats på Miljöpartiets riksdagslista där. Och för att jag ska lyckas komma in krävs 559 kryss.

Den som befinner sig i Örebro får jättegärna komma till caféet Stadsträdgården där jag bjussar på fika mellan klockan 10.00 och 11.30.

Och den som känner sig morgonpigg i området får gärna slå på P4 Örebro på morgonen där jag intervjuas om kampanjen kl 9.30.

Kan någon ropa varg?

Det är sällan jag blir så där glad när jag läser en ledare att jag bara vill påbörja ett kramkalas. Men idag slog faktiskt Richard Slätt inte bara Sveriges tidningar på knockout han slog huvudet totalt på spiken när han ifrågasätter de flesta tidningarnas beslut att tillåta Sverigedemokraternas annonser i sina tidningar med retoriken "de är ett parti som alla andra nu". Något som först uppmärksammades av folkpartiets Erik Ullenhag igår.

Det är ett paradigmskifte som sker i den offentliga debatten i Sverige om partier kända för sitt vurmande av etnisk renhet och homogenitet ges stämpeln rumsrena. Nog för att det är viktigt att ta debatten med de främlingsfientliga partiernas företrädare. Men ska vi legitimera dem med retoriken som bl.a. Svenska Dagbladets Lena K Samuelsson använder: "Sverigedemokraterna blivit så rumsrent att en bojkott inte längre kan motiveras."

Herreminskapare. Har det sina så mycket i kassan för våra största tidningar i landet att de rakt ut legitimerar rasistiska partier som rumsrena. Inte bara säga "alla ska få annonsera", men att till och med klämma ur sig "sd har blivit så rumsrena".

Jag saknar ord.

Så trots att vi satt på Kornhamnstorgskajen igår och bråkade politik med varandra igår är det nu min tur att ge Slätten en kram för en mycket välskriven ledare.

Det finns en tid då det är okej att ropa varg, och den tiden är nu.

Skatter schmlatter

DN ligger i bräschen för att få lov att bestämma vad som är detta vals "nya svarta".

Först har vi fått lära oss att stängningen av hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer inte är att ta på allvar överhuvudtaget. Ledarredaktionen gör ett bra jobb för Borgarna (a.k.a. "Alliansen") när de begraver kärnkraften som en icke-fråga genom ett karaktärsmord på kärnkraftsexperten Lars-Olov Höglund. Och så gnäller Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt om att AMS-chefen går sossarnas ärenden. De har ju ett antal ledarredaktioner som kan hjälpa dem med sitt budskap.

Nå väl. Tillbaka till DN:s världsbild. Det tynger mitt hjärta när vi människor tycks vilja glömma dumheter i det förflutna för att ivrigt få göra om dem igen, för att det skulle ju vara så jobbigt att faktiskt lära sig av sina misstag. Kärnkraften har om och om igen visat sig vara en fullkomligt livsfarlig energikälla att bygga samhällets energiförsörjning på.

Olyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 väckte en hel folkrörelse som ville avskaffa kärnkraften. Men 20 år senare är minnet dunklare inför vad som kan hända när man använder kärnkraft.

Vad är då DN:s nya accessoar för valsäsongen? Ingenting mindre än fastighetsskatten verkar ha fångat intresset på redaktionen. Nog för att deja vu-upplevelsen från förra valet är stort då lite av ett liknande partipolitiskt spektakel utspelade sig om fastighetsskatten. Men ska verkligen valet avgöras på fastighetsskatten?

Okej, jag förstår. Plånboken styr mycket av valen i livet. Men när vi har ett val som avgör inte bara fastighetsskatten, utan ödet för flyktingar i vårt land, närvaron av miljöarbete för att rädda världen från växthuseffekten, kampen för att kvinnors rätt till lika lön, om vi ska bygga ett övervakningssamhälle eller inte - ja, då är inget mindre än fastighetsskatten som ska avgöra.

Tillåt mig gå in en andra andning i denna valrörelse och hoppas på att DN inte får rätt.

Frihet - en gång om året

Where did we go wrong
Where did we lose our faith
My brother is in need
But can he depend on me
Do you think if one of you tried
Maybe you could find
A better friend than any other
If you gave more than you took
Life could be so good
Come on and try
Nows the time

'Cause you're free
To do what you want to do
You've got to live your life
Do what you want to do
- Free, Ultra Nate

Jag hör stilettklackarnas bestämda klang mot asfalten och En Vouges Free your mind dunkas ut genom högtalarna. Det är Pride. Och det är okej att vara precis hur du vill. Är du kvinna utklädd till man som tänder på en man utklädd till kvinna. It's fine, baby. Kör hårt. Det är Pride en gång om året. En gång då normer kastas ut genom fönstret och livet blir friare.

En vecka om året ser vi fler människor än någonsin på Stockholms gator som vågar hålla hand med sin älskling av samma kön. En vecka om året kommer transpersonerna ut på gatorna, lysande av stolthet ackompanjerat av ett pride-armband. (I ärlighetens namn åker nog inte dogtagen på, för den skulle paja den noggrant sammanvägda outfiten för dagen.)

En gång om året får stolta föräldrar till homo-, bisexuella eller transbarn stående applåder av 350 000 personer tre timmar konstant när de går i pridetåget.

Jag skulle vilja tacka Carl-Johans vackra pojkvän Markus för en urskön karaokebattle i Playstationtältet. Jag vill tacka Arja Saijonmaa för att hon berörde oss till tårar när hon sjöng "Jag vill tacka livet" i Pride Park. Jag vill tacka Ulrika Larsson på Normal förlag för en oerhört bra organiserad unga kandidaterdebatt i Pride House där jag deltog. Tack igen för de inspirerande dedicationera av böckerna vi fick som tackgåvor! Och tack även till Ulrikas fru Erika som tillsammans med Ulrika inspirerade med sina feministiska ord.

Jag vill även tacka min mamma för att hon gick med i Pridetåget i tre timmar i gassande sol och höll i vår miljöpartibanderoll. Och tack min underbara syster för din ursnygga dans, sång och fantastiskt smittsamma skratt. Jag älskar er.

Och med Jan Guillous ord: Nu är det 51 veckor kvar igen till det blir pridevecka igen.

Andra bloggar om: Pride, frihet, kärlek, glädje, livet

Snart åker pridestassen på

Vädret var underbart och förskräckligt. Det var varmt och kallt om vartannat i luften och i våra hjärtan första dagen på Pride. Jan Guillou som invigningstalare hade sågats för sin gubbighet och sitt oengagemang för HBT-frågor. Men det blev ingen mindre än Amelia Adamo som tog mig på sängen.

Adamo inledde sitt tal iklädd en glittrande reklamtröja för sin tidning med att stapplande förklara en klausul. "Jag tänkte bara säga att jag tänker inte säga HBT. Jag tänker säga gays. För mig låter HBT mer som TBC eller DDT."

Sedan fortsatte Adamo med en röst som öppet visade att hon befann sig på osäker mark att förklara för Pride-publiken att hon vurmar för "ERA rättigheter", "för att NI har förtjänat det", "jag stöttar ER". Sedan avslutar hon sitt försök till kontakt med publiken genom att förklara att in the name of mångfald är det viktigt att "NI" förblir "NI" och inte blir som oss. Que? Sa hon att hon vill bibehålla vi och dom-perspektivet i debatten? Ja, uppenbarligen.

Guillou briljerade med sitt vokabulär och sin retorik. Innehållet däremot visade prov på bristande intresse och engagemang för HBT-personers rättigheter. Därmed tog faktiskt Adamo Guillou på knockout. Sen förstår jag inte Guillous noja. Igår sa han i tv att han var den mest sextrakasserade mannen sedan Drottning Kristinas tid och idag går det att läsa i Aftonbladet att han var rädd för en bajsattack mot honom. Någon behöver en dos verklighet.

Idag deltog jag i debatten mellan unga kandidater till riksdagen. Jag hade nästan glömt bort hur förutsebart och stelt det är med debatter. Alla har sina förutsägbara åsikter och däremellan händer inte så mycket. Men debatten gav mig blodad tand. Nu ser jag fram emot de debatter jag ska delta i valet.

Och senaste nytt inför Pride är nu att min klänning är klar. Tack Madeleine och Martin för hjälpen! Det var en himla massa meck det krävdes på Lava med färger + nål och tråd. Jag tänkte bjussa på en preview. Men jag ångrade mig i sista stund. Kom och kolla i paraden i stället!

Priden inom mig

Nu mina vänner är det Pride-vecka. Det kommer att vara en del trevligheter där jag deltar. Här är några:

Debatt mellan unga riksdagskandidater
Torsdag kl. 12.00-13.50 i Pride House

Minglar i miljöpartiets tält
Fredag kl. 14.00-18.00
Söndag kl 12.00-17.00

Och självklart syns vi i Pridetåget! Och det är bäst att ingen gnäller på musiken från miljöpartiet i tåget för den har jag fixat. Jag avsäger mig dock allt ansvar vid en eventuell hijackning av musikspelaren. Om det spelas proggig trubadurmusik är det inte jag som har valt det. Bara så ni vet.

Bodström och Pehrson sitter i samma båt

I dagens Nerikes Allehanda angriper jag justitieminister Thomas Bodström och borgarnas justitieministerkandidat Johan Pehrson (fp) för deras gemensamma rättspolitik som går ut på att bygga ett övervakningssamhälle.

Läs det och gråt:

Under våren har den socialdemokratiska regeringen pumpat fram integritetskränkande lagförslag som folkpartiet okritiskt bifallit i riksdagen. Förslag som skyndats på av justitieminister Thomas Bodström och borgarnas justitieministerkandidat Johan Pehrson.

Med "kampen mot terrorism" som täckmantel har båda parterna krattat manegen
de socialdemokraterna och folkpartiet. Lagen innebär långt mer vittgående ingrepp i den personliga integriteten än vanliga tvångsmedel, eftersom här avlyssnas inte bara kommunikation via telefonsamtal eller liknande, utan alla typer av samtal och andra ljud.

Det ligger i sakens natur att risken för att oskyldiga personers samtal kommer att avlyssnas är större vid buggning. Lagen öppnar dessutom för avlyssning av tidningsredaktioner och riksdagsledamöters överläggningar.

Tunga juridiska instanser som justitiekansler Göran Lambertz och justitieombudsman Mats Melin har båda starkt kritiserat dessa nya lagar. JO har påpekat att lagförslaget om hemlig rumsavlyssning "riskerar att äventyra allmänhetens tilltro till polisen och rättsväsendet i övrigt och därigenom få betydande samhällskadliga effekter". Justitiekanslern har klassificerat förslaget om utökade hemliga tvångsmedel som "mest pannkaka".

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är ännu hårdare i sitt remissvar: "På en rent abstrakt nivå, om förslaget blir lag, skapas det utrymme för den typ av kontroll av befolkningen som man mer förknippar med starkt auktoritära regimer än med demokratiska stater."

Vi vet att lagringen och registreringen av alla dessa uppgifter som samlas in med de nya hemliga tvångsmedlen oundvikligen kommer att drabba oskyldiga. Genom historien har vi sett hur "kampen mot terrorism" och registreringen av åsikter har drabbat enskildas liv på ett oproportionerligt sätt. Som när Sverige åsiktsregistrerade vänsterpolitiker, som förra året då Greenpeace i Danmark blev straffade för terroristverksamhet då de hängde upp en banderoll mot GMO-grisar på jordbruksdepartementet.

Övervakningssamhället välkomnas av både Pehrson och Bodström. De verkar medvetet blunda inför förslagens uppenbara konsekvenser, nämligen den totala urholkningen av den enskildes integritet. Och inga rättssäkerhetsgarantier är hittills synbara för att kompensera den enskildes intrång i privatlivet.

Zaida Catalán
Riksdagskandidat (mp) från Örebro Län och jurist