Socialdemokratin bakom masken
I dag debatterar riksdagen lagförslaget till maskeringsförbud. Det är ju inte någon hemlighet att både jag och miljöpartiet är motståndare till ett sånt förbud. Mer om förbudet skriver jag idag på Aftonbladets debattsida.
Tyvärr lägger inte Aftonbladet upp artiklar som publiceras under "insänt". Artikeln i dagens Aftonbladet är en nedklippt version och därför publicerar jag helversionen här.
Tyvärr lägger inte Aftonbladet upp artiklar som publiceras under "insänt". Artikeln i dagens Aftonbladet är en nedklippt version och därför publicerar jag helversionen här.
Socialdemokratin bakom masken
I dag debatterar riksdagen lagförslaget om maskeringsförbud. Socialdemokraterna har stridit för förbudet, moderaterna vill ha ett ännu vidare förbud, folkpartiet har gett förslaget tummen upp. Miljöpartiet, vänsterpartiet och centerpartiet, är de enda motståndarna.
Det är inte första gången som maskeringsförbudet behandlas i riksdagen. Riksdagen har vid inte mindre än sju gånger sedan början av 90-talet sagt nej till liknande motionsförslag med hänvisning till den oproportionerliga inskränkning det innebär i våra grundlagsstiftade fri- och rättigheter.
Men så kom kravallerna i Göteborg 2001. En utredning tillsattes med f d statsminister Ingvar Carlsson som ordförande för att reda ut vad som hade hänt. Delar av innerstaden vandaliserades av svartklädda och maskerade individer. Media krävde hårdare tag mot förbrytarna. Politikerna svarade snabbt med att prisa polisens heroiska insatser och fördöma de ungdomsslynglar som vandaliserat Göteborg.
Och samtidigt på Göteborgs gator frihetsberövades och misshandlades oskyldiga demonstranter. Praktiskt taget ingenting av detta framkom i mediabilden från demonstrationerna i Göteborg. Jag var själv en av dem som misshandlades av polisen men min polisanmälan lades ner i brist på bevis.
Under det juridiska efterspelet har cirka 150 demonstranter fällts för brott. Ingen polis har dömts till ansvar för de frihetsberövanden och det övervåld som närmare tusen demonstranter utsattes för.
Göteborgskommittén föreslog bland annat att man skulle införa ett maskeringsförbud för att förhindra att mer våldsamheter av den typen som hände i Göteborg skulle kunna uppkomma mer. I dag debatteras det förslag som utmynnat från Kommitténs förslag.
Förslaget går i huvuddrag ut på att maskeringsförbudet ska gälla då det uppstår bråk, eller om det finns en omedelbar risk att ordningen störs, vid en demonstration. Det ska finnas ett undantag för personer som vill täcka sitt ansikte av religiösa skäl och dessutom ska det ansöka om tillstånd från polisen att få maskera sig.
Det intressanta är att till grund för lagförslaget ligger alltså kravallerna i Göteborg, en historisk händelse i Sverige, och samtidigt som lagen syftar på demonstrationer uppkom inga av kravallerna under demonstrationerna.
Följande argument har förts fram i debatten för ett införande av maskeringsförbud:
Erfarenheter från andra länder talar för ett maskeringsförbud
Italien har sedan länge haft ett maskeringsförbud. Under de våldsamma kravallerna under G8-mötet i Genua 2001 hindrade inte maskeringsförbudet från att en individ dödades och att hundratals skadades.
Maskeringsförbudets preventiva effekt ska inte underskattas
Enligt regeringen är alla som väljer att maskera sig presumtiva våldsverkare. Inte nog med detta använder regeringen som ett av sina starkaste argument för att införa maskeringsförbud att det ger polisen möjlighet att efterhandsidentifiera människor som tidigare begått brott. I detta resonemang ryms inte den verklighet som många demonstranter tvingas leva med, nämligen rädslan av att bli åsiktsregistrerade av politiska meningsmotståndare och Säpo. Presumtionen om att de som väljer att maskera sig både är ute efter att slåss och att de tidigare är bestraffade är övertydlig. Den här typen av politik står i direkt strid mot rättssäkerhetsprincipen att den anklagade ska ses som oskyldig till dess motsatsen bevisats.
I en rättsstat är det viktigaste att slå vakt om de grundläggande fri- och rättigheterna för att bibehålla en levande demokrati. Att maskeringsförbudet innebär en inskränkning av vår yttrande-, demonstrations- och mötesfrihet har inte regeringen gjort någon hemlighet av. Inskränkningar är okej så länge de sker på goda grunder och följer lagstiftningskraven på tydlighet och förutsebarhet. Även här är regeringens lagförslag totalt misslyckad eftersom både vår grundlag och Europakonventionens artiklar ger ett starkt skydd mot inskränkningar som inte är tillräckligt motiverade.
I dag riskerar en lag tas som är baserad på fördomar och underlättar en godtycklig myndighetsbehandling. I ljuset av att de senaste påskyndade lagarna mot terrorism som även dessa inskränker vår personliga integritet är lagen mot maskeringsförbud bara ett steg i ledet mot en polisstat.
Zaida Catalán
Riksdagskandidat (mp) och jurist